Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stadens tillvaro hade knappast begynt, förr än danskarne kommo och förstörde densamma. Detta jemte Ny-Lödöses förstöring tillhör dock fortsättningen af historien om kriget med Danmark. Hvad den sistnämnda staden beträffar, hade Gustaf I varit betänkt på att flytta densamma från Säfve-åns utlopp i Göta elf längre åt vester till Mölndals-ån i närheten af Gullberg. Men deraf blef ingenting. Ett bref till Gustaf Olofsson (Stenbock) rörande detta ärende af den 17 Juni 1544 må vi här anföra: »Vi förnimma ock, käre herr Gustaf» — heter det — »att I, med några flere gode män och en part af borgarena, hafver besett den plats der på klippan, (att) der ingen god lägenhet vara vill att lägga den byn[1]. Desslikes der hardt under slottet vill icke heller duga för den höga klippans skuld, icke heller Lindholmen... Så kunna vi tänka, de borgare göra nu likasom Marcolphus gjorde, att han icke kunde finna något träd, der han hade lust hänga uti. Och synes oss, att, hvar slottet och staden icke måga blifva något när tillhopa på en plats, då hafva vi icke lust att låta göra der någon fast stad, utan se då fast hellre, att de blifva på den plats, de nu äro, sedan må de stå deras eget äfventyr.» Konung Gustaf ändrade visserligen ännu en gång mening med afseende på stadens flyttning, som oaktadt innevånarnes motvilja derför synes hafva försiggått. Johan III gaf Ny-Lödöse nya privilegier år 1587.
Elfsborg var fortfarande det förnämsta fästet i denna trakt, och något öster om detsamma låg det nyssnämnda Gullberg, hvarom vi först vid denna tid få höra talas.
Ännu en stad utom Göteborg anlades i Vestergötland af Carl IX, det var Mariestad. Den anlades vid Tidans utlopp i Venern, der Carl hade godset Marieholm, hvilket erhållit sitt namn af hans älskade hertiginna Maria af Pfaltz. Staden erhöll sina privilegier 1583 och sitt namn efter den nämnda hertiginnan. Stadskyrkan började byggas 1593. Här hade den särskilde andlige öfverstyresman eller superintendent, såsom han benämndes, hvilken Carl såsom hertig tillsatte öfver Vermland samt Vadsbo och Valla härad i Vestergötland, sitt säte. Det berättas, att vid kyrkans byggnad hertigen yttrat betänkligheter mot hvalfvet öfver kyrkan, som han trodde på längden ej skulle kunna bära sig utan pelare; äfvenså mot de höga fönstren. Byggmästaren, som var en tysk, skall då hafva funnit sig stött öfver hertigens anmärkningar och svarat något kort: »Dass muss ich verstehen! (»Det måtte väl jag förstå!») hvaröfver hertigen skall hafva blifvit så ond, att han dragit värjan.
Denna del af Vestergötland, omfattande dess två nordligaste härad Vadsbo och Valla, var ursprungligen af Gustaf I lagd till hans son Magnus’ hertigdöme, men gafs af Johan III åt Carl, tills Magnus skulle återfå sitt förstånd. Sedermera, när denne konung Johans son, hertig Johan, afsade sig sin arfsrätt till kronan på riksdagen i Norrköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
