Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1604, öfverlemnades Vadsbo och Valla härad åt honom och kommo derigenom att förenas med det hertigdöme, till hvilket de ursprungligen voro lagda, nemligen Östergötland.
Vi få här nedan något utförligare tala om hertigdömena och de öfriga ärftliga länen. Här vilja vi nu från Mariestad och Vadsbo öfvergå till det angränsande Vermland, som äfvenledes hörde till Carls hertigdöme, och der vi hafva två nyanlagda städer att märka. För uppodlingen af detta landskap och i synnerhet för dess bergsbruk är Carl IX af den högsta betydelse. Redan i början af 1580-talet var han betänkt på att här vid Venern anlägga en stad, men synes hafva tvekat i afseende på anläggningsorten. Först tänkte han på den trakten af Vermland, som under namn af Näset skjuter ut i en stor halfö i Venern. Här gaf han 1587 för detta ändamål i Bro socken åker och äng samt Vålön i Venern.
Men då fans vid Klarelfvens utlopp en ort, som genom den samfärdsel, hvilken der egt rum sedan urminnes tider, i hög grad gynnade anläggningen af en stad. Det var Tingvalla. Här hölls strax efter midsommar det årliga landstinget, då der äfven var marknad, och der hölls äfven vapensyn med frälset. På denna ort beslöt ock Carl anlägga den stad, som erhöll efter honom sjelf namnet Carlstad och blef den första i Vermland. Privilegierna utfärdades den 5 Mars 1584. Staden anlades, såsom orden lyda, »hertigens undersåtar utöfver hela Vermland, som en lång och besvärlig köpstadsväg hafva, till godo och omliggande land till förbättring». Några minnesmärken från denna tid finnas icke qvar, men på Herrgårdsbacken, hvarifrån man har en fri och härlig utsigt öfver sjön och den kringliggande bygden, byggde hertigen för egen räkning en gård, som kallades Carlsborg, och der han brukade bo, när han vistades i trakten.
Om denne kraftfulle och för landets förkofran i alla riktningar nitälskande furste i allmänhet var svenska allmogens älskling, så var han det företrädesvis i detta landskap. »Store Carl» var här den stående benämningen för honom ännu hundra år efter hans död. Synnerligast i östra Vermland, i den gamla bergsbygden omkring Yngen, finnes en mängd minnen och sägner om honom. Trakten omkring sjön Möckeln, som före Carls tid var en vildmark med några enstaka fäbodar, fick under hans tid ett helt annat utseende och bär också efter honom namnet Carlskoga. Norr ut härifrån vid Kroppa elf, som från sjön Yngen flyter åt söder till sjön Östersjön, byggde Carl en kungsgård och ännu nordligare mellan Fernebosjön och Daglösen anlade han — det var sista året af sin lefnad — Vermlands andra stad, som efter hans yngre son fick namnet Filipstad.
När Carl utsett plats för denna stad, kom han — förmäler sägnen — till en gammal rik bergsman, som var en af jordegarne och hvilken han således ville förmå att afstå sin jord till staden mot vederlag. Men gubben och hans gumma sade dertill nej; de ville ej afstå från sin gård. Carl blef deras gäst öfver natten, men bergsmannen ville icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
