Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
låta honom ligga i helgdagsstugan, emedan der ringde hvar natt under golfvet, som om der varit kyrkoklockor. Carl ville då sjelf höra ringningen, och gubben måste låta honom få sin vilja fram. Om morgonen sade han, att han hört ringningen, och tillade: »Här är ett allt för heligt rum för dig till att bo uppå!» Han ville der uppföra en kyrka. Detta skall hafva haft åsyftad verkan, så att bergsmannen tog vederlag för sin gård och flyttade till Daglösen. — Det är en af de många sägnerna i dessa trakter om »store Carl».
Rörande de öfriga Götalandskapen — Småland, Östergötland — hafva vi för detta tidsskede föga att märka. Inga nya stadsanläggningar kommo här i fråga. Jönköping, Kalmar och Söderköping voro de förnämsta städerna, Kalmar tillika en vigtig gränsfästning mot Danmark. På dess slott hade Gustaf I och i synnerhet Johan III nedlagt stora kostnader, så att det var ett bland de yppersta i riket. Stegeborg var äfven såsom en vigtig befästning åt sjösidan fortfarande af betydelse. En praktfull slottsbyggnad i Vadstena finnes från denna tid. Den uppfördes år 1545 af Gustaf I, som år 1552 der firade sitt bröllop med Katarina Stenbock. Minnen af lycka för Wasaätten äro emellertid icke förknippade med detsamma. Här bodde den olycklige hertig Magnus, och efter honom hertig Johan af Östergötland, föga mer lycklig än farbrodern.
Äfven rörande Svealandskapen hafva vi för denna tid intet annat nytt att märka än de präktiga slottsbyggnader, som der och hvar uppfördes, såsom i Upsala och Eskilstuna, båda af Gustaf I. På det sistnämnda uppehöll sig gerna Carl IX såsom hertig, och der dog hans första gemål Maria af Pfaltz. Dessa slott, liksom Gripsholm, voro mindre afsedda för kriget än för att tjena som lämpliga kungliga bostäder. Vesterås slott, som led mycket under befrielsekriget, sattes åter i stånd och beboddes tidtals af konungahusets medlemmar. Här firade Johan III den 21 Februari 1585 sitt bröllop med Gunilla Bielke.
Stockholm, rikets förnämsta stad, torde förtjena att närmare tagas i betraktande. Till sitt omfång var denna stad ännu inskränkt till hvad som nu kallas »staden», och denna var omgifven med murar och torn, såsom man kan se det på en tafla, hvilken målades på konung Johan III:s befallning och finnes upphängd i Stockholms Storkyrka nära uppgången till orgelläktaren. Dessa befästningar voro föremål för så väl Gustaf I:s som hans söners omsorger. Johan III förordnade 1581, att Stockholms både torn, murar, portar och vallar skulle förbättras och återuppbyggas. Men stadens utrymme var ringa, och redan tidigt började genom upplandningar och utfyllningar samt pålning mark vinnas för uppförande af hus utom de gamla stadsmurarna samt sålunda nya stadsdelar uppstå. Oaktadt de svåra åren under befrielsekriget, då en mängd hus och i första rummet de, hvilka på något sätt kunde lända de belägrande till gagn, förstördes, var stadsdelen »Vestanmur» på Gustaf I:s tid tätt bebyggd, att döma af en plankarta för år 1547. Man var synnerligt mån om byggandet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
