Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tillsammans med riksens råd och andra gode män samt efter att hafva på ett möte i Arboga 1546 inhemtat råd och upplysningar af ombud från alla rikets köpstäder, utarbetade konungen en stadga till handelns ordnande, som utfärdades den 4 April 1546 under namn af Mandat om köphandeln.
Enligt denna förbjöds och aflystes vid strängt straff allt landsköp. Ingen — hvarken fogdar, embetsmän, hofmän eller knektar, båtsmän och hvilka de helst voro, konungens eller andra goda mäns tjenare — skulle ¨få drifva någon köpenskap till prångs i städer eller på bygden. Likaså förbjöds all presteköpenskap; presten skulle taga vara på det Gud honom befalt och låta köpman vara köpman. Icke heller skulle bonden drifva handel, honom dock obetaget att sälja sin egen afvel, hvart och till hvem han ville, men icke hos grannar eller andra något sådant till prångs uppköpa. Den som häremot bröte, skulle straffas första gången med 40, andra gången med 100 marks böter, och tredje gången straffas till halsen.
Vidare stadgas i afseende på ordning i städerna och rättighet att meddela borgerlig näringsrätt, att, eftersom borgmästare och råd i städerna ingen akt och urskilning hade, hvem de gåfve sådan rätt, utan intoge alla de lösa hopar, som i staden inkomme, uppehållande der öl- och horekrogar — att derför i alla städer några gode och förståndige män skulle med konungens samtycke förordnas att på sådana saker hafva noggrann tillsyn, och skulle några gånger om året i alla städer och särdeles i Stockholm allt onyttigt folk utmönstras och visas ut på bygden, att bönderna af dem måtte bekomma någon hjelp till sin åker och äng; trängde sig sedan någon af dem åter in i staden, skulle han stå i bulten på konungens slott och gårdar en månad eller två och göra kronans arbete.
De utsedde gode och förståndige borgarena skulle vidare tillse, att ingen tillstaddes drifva köpmanshandel, som saknade förmögenhet och förstånd på sådan handel, som köpenskapen kräfde. Ingen fick drifva handel med främmande mans penningar; behöfde någon låna, så skulle detta ske uppenbarligen, hvarmed man ville förekomma det oskicket, att obemedlade svenske köpmän i hemlighet mottogo penningar af lybeckare, uppköpte alla slags varor och höllo dem de främmande tillhanda, hvilka utförde dem på sina egna skepp. Hvarje köpman skulle hålla sig till en viss slags handel, den ene handla med kramgods, den andre med lärft, en annan med specerier, ännu andra med allehanda kläden, ytterligare andra med salt och humla, fisk och smör o. s. v. — en anordning, som allt fortfarande eger bestånd, då vi ännu skilja mellan kryddkramhandlare, lärftskramhandlare, klädeshandlare, hökare o. s. v.
I sammanhang med landsköpet förbjöds äfven det rådande oskicket, att allestädes utmed sjösidan i alla norrlanden, Finland och annorstädes en hvar — borgare, landsköpmän, prester, bönder och andra —
som hade en liten skuta, lastade henne med eget och annan mans gods,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
