Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begär efter högre lärdomsmått, och å den andra genom de nu utbrytande krigen dels vägen till Tyskland liksom var stängd, dels ock anslagen för detta ändamål väl drogos till utgifterna i och för kriget. Man ser också Erik XIV redan 1566 tillkännagifva sitt beslut att upprätta ett universitet i Upsala och taga dess lärare och lärjungar i sitt kungliga hägn. En början gjordes med utnämnandet af en lärare i grekiska språket och i hvad mera för ungdomens undervisning kunde vara tjenligt. Stiftelsen utvidgades något under de följande åren, men ännu under Johan III år 1573 funnos blott fyra lärare, hvilka än kallas professorer, än lektorer. I riksarkivet förvaras emellertid en handling, utan tvifvel från 1570-talet, som visar att den sistnämnde konungen umgicks med förslaget att fullständigt återställa akademien. Det skulle blifva fyra kollegier eller fakulteter under hvar sin dekan och för det hela en rektor. Att döma af uttrycket, att universitetets återställelse skulle ske omkring hundra år efter dess första stiftelse, synes konung Johan hafva dertill bestämt året 1577. Det var dock vid den tiden, som de kyrkliga oroligheterna utbröto, och derigenom lades hinder i vägen ej blott för utförandet af detta beslut, utan äfven för den oafbrutna verksamheten i den undervisning, som redan var tillgänglig.
Emellertid funnos vid denna tid de af Gustaf uppstälda vilkoren för ett svenskt universitet så till vida, som svenske män med lärdom funnos. Konung Gustafs söner och deras fränder bland de höga herreslägterna innehade och erkändes äfven af utlandet innehafva sin tids bildning, och utomkring denna trängre krets se vi en vidare, hvarur lutherdomens kämpar gent emot Johan och hans liturgi framgå. Det var blomman af det slägte, som uppväxt under den nya ordningen, under gamle erkebiskop Lars’ och konung Gustafs ögon, och striden mellan försvararne af hans verk — reformationen — och dem, hvilka hade för syfte att omgöra eller rent af tillintetgöra detta — denna strid fortfor till år 1593, då Upsala möte gjorde ett slut på densamma.
Här tager, hvad universitetet beträffar, Carl IX:s verksamhet vid. Sigismund befästade väl Upsala universitets privilegier, men det är för en hvar lätt begripligt, att han icke gerna skulle sett högre vetenskapligt lif utveckla sig på rent protestantisk grund. Så mycket mer måste det deremot ligga hertig Carl om hjertat, han som varit och var protestantismens fasta stöd mot alla katolikernas anfall.
År 1595 inrättades i Upsala ett så kalladt kommunitet, hvartill en gård i Vårdsätra jemte tionden från sexton socknar, belägna i särskilda landskap af Sverige och Finland, anslogos. Fyrtio studenter skulle här få föda och kläder. De stodo under uppsigt af domprosten och en teologie professor och skulle tre gånger om året examineras. Utom teologie-professorer samt en professor i medicin nämnas då i den filosofiska fakulteten en professor i astronomi, en i fysik och en i vältalighet. Alla försågos med boställen i de gamla byggnaderna omkring domkyrkan och med anslag af tionde från särskilda socknar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
