Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samhällsförfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stift fullt genomförd, än saknas den ena, än den andra kapitelsledamoten, och redan 1575 föreslås en ny ordning.
Biskopen hade vidare såsom sina biträden vid kyrkostyrelsen på landsbygden Provester, till hvilka han egde att utse de skickligaste presterna. Biskopen skulle årligen hålla prestmöten inom stiften, men något allmänt kyrkomöte för hela riket, hvilka under de tre första Wasakonungarne höllos under erkebiskopens ordförandeskap, omnämnes icke i 1571 års kyrkoordning. I den nämnda stadfästelsen af konung Sigismund förbjöds uttryckligen att hålla något allmänt concilium utan konungens vetskap, vilja och samtycke.
Rörande tillsättandet af andliga embeten, hvarvid vi påminna oss, att Gustaf Wasa gick ganska egenmäktigt till väga, stadgas i 1571 års kyrkoordning om biskopsvalet, »att det skulle några tillskickade personer af klerkeriet och andra, som i saken äro något förfarna, gifvas i händer och med eds förpligtelse befallas, att de den välja och nämna, som dem tyckes inför Gud vara till sådant embete beqvämligast». Det hade väl i förtiden varit sedvänja, säger lagstiftaren, att hela menigheten deltagit så väl i val till biskop som till andra kyrkotjenare, men nu voro dels biskopsstiften allt för stora, dels voro de af den menige man, som härutinnan hade någon kunskap, för få för att så numera skulle kunna tillgå. Den valde skulle genast skickas till öfverheten för att erhålla stadfästelse, hvarpå han skulle invigas i sitt embete af en eller flere biskopar med händers påläggning. Genom Sigismunds stadfästelse af år 1594 stadgas, att klerkeriet och kapitlet i stiftet skulle uppsätta trenne på förslag och konungen utnämna en af dessa, hvilket sätt att tillsätta biskopar är det, som ännu brukas.
Kyrkoherdevalen — biskopar, häradsprostar, kyrkoherdar och kaplaner är den ordning, som 1571 års kyrkoordning angifver inom presterskapet — förblefvo vid det gamla. Kyrkoherdarne valdes eller kallades fortfarande af församlingarna, af enskilda eller af konungen, hvaraf trenne slags prestegäll uppkommo, nemligen konsistoriela, patronela och regala. Adeln erhöll under denna tid patronatsrätt (jus patronatus) i de församlingar, hvari den bodde. På denna patronatsrätt grundade sig äfven konungens rätt att för sina och kronans gods tillsätta prester i vissa gäll, hvilka till följd deraf fått namnet regala eller konungsgäll, såsom Gustaf Wasa kallade dem.
Kaplanerne motsvarade vår tids adjunkter och hade bostad och underhåll i kyrkoherdens hus — der ett större gäll eller flera kyrkor gjorde en sådan medhjelpare nödvändig. Först år 1575 omnämnes en bestämd stadga om kaplanslönen, som skulle utgöra 4 daler silfvermynt om året och »någon fördel af allmogen i socknen, kyrkoherdens rätt oförkränkt».
Några privilegier erhöll ej presterskapet under denna tid, ehuru den ofta nämnda stadfästelsen af konung Sigismund 1594 kan anses såsom ett slags privilegium. Genom denna bekräftas presternes rätt till tionden, deras frihet från gärder, dock icke från utomordentliga sådana,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
