- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Fjerde bandet. Gustaf II Adolf /
292

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De närmast följande krigsrörelserna - Konungens tåg till Meklenburg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i staden, ansågo sig för svage att kunna göra
motstånd och flydde, hvarpå den lilla svenska styrkan
intågade. Men efter några dagar, hvarunder svenskarne
sökt förbättra fästningsverken, kommo de kejserlige
tillbaka. Det var ett par regementen – uppgifves det
– hvilka voro på väg från Gartz till Meklenburg att
der förstärka den kejserlige befälhafvaren Savelli. De
kringrände genast staden om aftonen den 7 September
och beslöto att påföljande morgon storma.

Morgonen kom. En tjock dimma hade lägrat sig öfver
nejden, och i skydd af densamma lyckades det fienden
att närma sig och bestiga muren på ett ställe, som
bevakades af borgerskapets vaktmanskap. På ett annat
ställe, der svenskt manskap höll vakt, lyckades
fienden äfvenledes bryta sig igenom, och nu var
försvaret omöjliggjordt. De förskräckte borgarena
bortkastade gevären och sprungo sin väg samt sökte
gömma sig i de närbelägna husen. Svenskarne värjde
sig väl, men snart uppstod äfven bland dem oordning
och en hvar sökte rädda sig bäst han kunde. De allra
flesta nedhöggos. »Kaptenen» – skrifver Grubbe –
»säges vara kommen derifrån och några af soldaterna
hafva njutit qvarter»[1]. Äfven invånarne nedhöggos
till största delen.

Nu lemnades staden till plundring, och dermed
började en rad af de gräsligste tilldragelser. Allt
som ännu fans qvar af redbar egendom framtvingades
och det lägre manskapet, som icke fick mycket deraf,
slet kläderna af kroppen på både män och qvinnor
samt våldförde de senare på det skändligaste, under
det att lågorna från de antända husen vidt och bredt
omkring förkunnade den förfärliga olycka, som drabbat
Passewalk.

En samtida författare omtalar en skrift, som
under namnet Laniena Pacewalcensis (Stagtandet i
Passewalk) spreds öfver hela Tyskland och utbredde
afsky och förbittring öfver de råa skarorna. Gustaf
Adolf synes hafva mottagit underrättelsen om denna
olycka i Stralsund dit han ankom från Stettin den
9 September.

Konungens tåg till Meklenburg.


Den 4 September afreste konungen från Stettin till
Stralsund, dit han, såsom vi nämnt, anlände den 9
September. Han qvarlemnade i Stettin Gustaf Horn
samt Johan och Carl Banér att gemensamt sköta de
hinterpomerska angelägenheterna. Under konungens
frånvaro bortrycktes af döden den unge och
förhoppningsfulle grefve Joachim Brahe.

Konungens afsigt med sin resa var att företaga
ett tåg till Meklenburg. Skälen härtill, hvilka
han framställer i bref till rikskansleren, voro
flera. Först och främst befann han sig väl mycket
instängd i Pomern. De kejserlige, hvilka med sin
hufvudstyrka – omkring 12,000 man till fots och
3,000 till häst – stodo vid Gartz i sydliga Pomern
nära gränsen till Brandenburg, innehade vidare de
väl befästade


[1] Blifvit skonade till lifvet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:44:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/4/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free