Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Borgerskapet, städerna, handel och näringar - Handeln - Näringarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Presterskapet, städerna, handel och näringar.
341
landet å ömse sidor; men härigenom synes något intrång skett å ett
af holländarna förut på östra sidan intaget område, hvaraf ständiga
tvister förorsakades mellan dessa och svenskarne. Nya skansar
anlades, bland andra Nya Göteborg, der guvernören tog sitt säte, på
vestra sidan i närheten af nuvarande Philadelphia, samt Nya Elfsborg
på östra sidan.
De svenska näringarna hade man förut sökt befordra dels genom
ett strängt skråväsende och dels genom att förflytta alla handtverkare
till städerna. I förra hänseendet blefvo friare grundsatser nu
tillämpade, då Clas Fleming i sin näringsordning för Stockholm år 1635
påbjöd, att ingen, som fullgjort fordringarna för inträde i ett handtverk,
skulle förvägras tillträde dertill, hvarigenom skråna upphörde att vara
slutna, såsom dittills varit fallet. Deremot vidtog man ganska
våldsamma åtgärder för att fästa handtverkarne i städerna, hvilka ro^n
härigenom ville upphjelpa. Så blefvo några hundra rörsmeder i
trakten af Örebro ålagda att öfverge hus och hem samt slå sig ned i
staden. Då sådant ej skedde inom utsatt tid, utskrefvos 25 ibland dem
till knektar. På samma sätt berättigades landshöfdingen i Vesterås att
ödelägga de kringboende smedernes verkstäder, i fall de vägrade inflytta.
Några magistrater läto likväl på landet bosatte handtverkare der
qvar-stanna, blott de erlade burskapsafgift till staden.
Vid 1641 års utskottsriksdag framstäldes af borgmästarne ett
ganska omfattande förslag till handtverkens och slöjdernas uppkomst.
Undervisningen i dessa yrken skulle förbättras och särskilda personer
tillsättas att hafva tillsyn deröfver. In- och utländske slöjdidkare skulle
genom hvarjehanda friheter lockas till städerna, kapitalister uppmanas
att mot billig ränta lemna förslag till åtskilliga mera betydande
slöjder samt skråna rensas från alla oskäliga stadganden. Regeringen
sökte ock gifva tillämpning åt detta förslag i den mån det fans
verk-ställbart. Genom bildandet af särskilda handtverkskompanier trodde
man sig kunna gifva vissa slöjder en mera fabriksmessig utvidgning
och man sökte tillika mot vissa förmåner få köpmännen till
handtverkens förläggare. Utländske industriidkare erhöllo fritt tillträde och
uppmuntrades att här bosätta sig samt försågos med vidsträckta
friheter, såsom från stats- och kommunalutskylder, från införseltull å
materialier och utförseltull å fabrikat; stundom erhöllo de monopol, mot
liggande att taga svenskar i sin tjenst och undervisa dem i slöjder.
De tillverkningar, som sysselsatte största antalet arbetskrafter, voro
sådana som voro afsedda för kriget. Faktorier för tillverkning af
musköter, pistoler, harnesk, pikar, yxor, rustvagnar, bandtlerer, granater,
kulor m. m. funnos eller anlades i Örebro, Vesterås, Arboga,
Norrköping, Jönköping, Upsala, Norrtelje och Söderhamn. Ett klingsmide
tans förut i Arboga och ett nytt anlades vid Wira bruk af Clas Fleming
1635. I Falun fans ett stort gjuteri för kopparkanoner, och af Louis
De Geer voro två stora gjuterier för jernkanoner anlagda vid Finspong
och österby. »Sa^V&r-tillverkningen uppdrefs allt mera, så att den från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>