Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Riksdagen 1647 - Oro inom presterskapet - Val till erkebiskop och åtskilliga biskopar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384
Christina.
rike maktpåligger, att religionen och gudstjensten i landet blifva i sitt
rätta bruk hållna, så vore det kongl. maj:t icke mindre än
presterskapet ganska okärt och misshagligt, om något fel derutinnan, antingen
på ett eller annat sätt, kan vara förelupet, »ändock de i somt kan
hafva sina särdeles skäl och orsaker». Äfven i öfrigt biföllos
presteståndets framställningar; dock förklarade kongl. maj:t sig icke kunna
tvinga alla i riket boende att gå i våra kyrkor och låta sina barn
döpas af våra prester, derest de ej af egen god vilja sig dertill öfvertala
och beveka låta, emedan kongl. maj:t icke kan »i någons samvet
in-quirera». Man finner således häraf, att om regeringen å ena sidan
gjorde allt för att tillfredsställa presterskapet och lugna dess farhågor,
så gick den dock ej dess ofördragsamma yrkanden till mötes ända
derhän att påbjuda något slags samvetstvång. Emellertid visar dock denna
resolution, att regeringen funnit sig föranlåten till flera eftergifter åt
presterskapet, för att lugna dess oro öfver drottningens förmodade
benägenhet för en sammanjemkning af de lutherska och reformerta
bekännelserna, samt att Oxenstiernas åsigt i denna fråga slutligen blifvit
den gällande.
Presteståndet tog likväl ett ytterligare steg för bevarande af den
lutherska bekännelsens renhet, då ståndet den 27 Mars aflät en
särskild skrifvelse, med förklarande att ståndet för sig och sina
hemmavarande medbröder hölle »librum concordiæ1) för vår rätta
religions regel och kännemärke och den oförändrade augsburgiska
bekännelsens ytterligare förklaring». Ståndet anhöll derföre, att ifrågavarande
liber concordiæ måtte blifva såsom symbolisk bok här i riket
allmänt antagen. Denna skrift var undertecknad äfven af Johannes
Matthiae, men den deri gjorda framställning synes aldrig hafva erhållit
Christinas stadfästelse.
Under riksdagens lopp tillsattes för öfrigt en erkebiskop, tre
biskopar och en superintendent, till hvilka embeten val hölls i preste-’
ståndet den 30 Januari. Till erkebiskop efter den föregående året
aflidne Paulinus utnämnde drottningen teologie professorn i Upsala
Johannes Lenæus, som vid valet erhållit högsta rösteantalet 52 — det
närmast derintill, 39, hade tillfallit biskopen i Skara Jonas Magni,
hvaremot Johannes Matthiae erhållit endast 4 röster, de enda som tillföllo
honom vid valen till samtliga befattningarna.
Till biskop i Linköping efter aflidne Jonas Petri nämndes
superintendenten i Göteborg Andreas Prytz, ehuru vid valet 42 röster
tillfallit biskopen i Viborg Petrus Biugg och endast 22 Andreas Prytz.
Efter Joh. Rudbeck, som aflidit i Augusti 1646, blef till biskop i
*) Concordiæ-boken, egentligen en sammanfattning af alla den lutherska
bekännelsens symboliska böcker, men här betecknande den sista af dessa, vanligen
kallad for mula concordiæ, hvilken tillkom å ett möte i Torgau 1576, der ett
stort antal lutherske teologer sammanträdt för att förlika de tvister, som efter
Luthers död uppstått rörande vissa lärosatser, synnerligast med hänseende till natt-’
värden och dess uppfattning mer eller mindre skiljaktigt från den ca 1 vinska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
