Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Christinas första tronafsägelse - Hennes penningenöd - Utskottsriksdag 1651
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 4oo
Christina.
Under sådana förhållanden nödgades man åter taga sin tillflykt
till ständerna, men den sista riksdagen var allt för afskräckande, att
man vågade sammankalla ett allmänt riksmöte, utan man inskränkte
sig till en utskottsriksdag af vissa ombud från adeln, biskopar och
superintendenter från stiften samt borgmästarne i de förnämsta
stapelstäderna. De sammanträdde i Stockholm den 8 Oktober 1651, med
samma talmän som vid 1650 års riksdag.
I den kungliga propositionen yttrades, att, då detta möte, som
något hastigt följde på kröningshögtiden, kunde falla de gode herrar
och män af utskottet något besvärligt, hade kongl. maj:t gerna
förskonat dem från sådana besvär och sammankomster på någon tid; men
de farliga tiderna och den åhåga, kongl. maj:t bar om rikets och alla
sina trogna undersåtars väl, hade varit anledningen till utskottets
sammankallande. Först borde det fliteligen öfverlägga rikets behof och
belägenhet, verldens farliga tillstånd och många fiendtliga anslag af en
och annan, sedan krigsfolkets och staternas underhåll och uppehälle
samt de många legationer och kommissioner, som måste föras med stora
omkostnader, men icke kunde uraktlåtas, utan att sätta riket i fara och
disreputation, hvarföre utskottet borde vara betänkt på sådana medel,
som behöfdes till betäckande af alla dessa kostnader. För öfrigt
önskades utskottets utlåtande öfver en utfärdad ny skjuts- och
krögare-ordning; öfver den några år förut påbjudna skogsordningen; öfver bästa
utvägarna för handelns och näringarnes befordrande; öfver
upprätthållandet af den seglings- och tullfrihet, som genom freden med Danmark
blifvit betingad i Öresund och Belterna, men som nu hotade att blifva
störd genom det fördrag rörande dervarande tullar, hvilket af danska
regeringen blifvit ingånget med Holland; öfver nya grunder för
kreditlagstiftningen i riket, samt öfver upprättandet af kornhus mot följderna
af inträffande missväxter.
Utskottet var tillsammans till den 15 December, då dess beslut
afgafs, hvilket tillräckligt visade, att de tider nu voro förbi, då man
genom utskottsriksdagar kunde utverka nya eller ökade skatter.
Utskottet yttrade nemligen i detta sitt beslut, att, ehuru det var till
ingenting benägnare än att gå kongl. maj:t med råd och dåd tillhanda
och eljest vara omtänkt huru regementstyngden må görligen kunna lisas
och lättas, ansåge det likväl samtliga riksens ständers beslut fordras,
om något mera eller annat skulle kunna medgifvas, än som vid den
sista riksdagen beviljades. Särskildt hade regeringen gjort ett nytt
försök att få qvarntullen åter införd i stället för mantalspenningarna, men
äfven denna fråga begärde utskottet få uppskjuten till nästa riksdag.
Den utfärdade skjuts- och krögareordningeu godkändes, men pröfningen
af skogsordningen ansåg utskottet böra lemnas till en allmän riksdag.
För inrättandet af ett särskildt handelskollegium till handelns och
näringarnas befordrande betygade utskottet drottningen sin tacksamhet.
Hvad beträffade tullfriheten i Öresund och Belterne, så öfverlemnade
utskottet åt kongl. maj:t att genom tjenliga medel förebygga och af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
