Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Undervisningsverken - Tillståndet vid läroverken - Upsala universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5° 4
Christina.
ligen härigenom förstärktes med flera dugliga tjenstemän, men denna
förstärkning kom icke högadeln utan lågadeln till godo och bidrog i
sin mån till den förras fall.
Äfven inom elementarläroverken synes emellertid undervisningen
lemnat mycket öfrigt att önska. Engelska sändebudet Whitelocke
berättar, att han i Skara, hvars gymnasium då var ett bland de mest
besökta, med mellan 300 och 400 lärjungar, blifvit af rektorn helsad
på eländig latin, samt anför en tiggareskrift af djeknarne, »der
romare-språket är så rådbråkadt och ogrammatikaliskt, att man endast i
medeltidens munklatin finner ett motstycke», och likväl var latinet nu de
bildades universalspråk, uti hvilket och på hvilket mesta undervisningen
meddelades.
I Upsala åter fann Whitelocke studenterne i allmänhet tala god
latin, men då några ibland dem ville för honom lägga i dagen äfven
sin kunskap i engelska språket, skedde det med några verser, hvilka
han för kuriositetens skull anfört och som också utgöra ett ganska
vidunderligt språkprof. Högskolan tyckes äfven då, under sista året
af Christinas regering, varit i ett slags förfall, emedan studenternes
antal ej räknades till mer än 300, i stället för omkring 1,000, som det
vanligen utgjort under förmyndarestyrelsen. Orientalisten Ravius, som
förut varit lärare i Oxford, men af Christina blifvit kallad till Upsala
med 500 dalers lön, klagade att han på lång tid icke utbekommit
något af den utlofvade lönen, samt mottog med tacksamhet den almosa
af 5 pund sterling Whitelocke förärade honom. Samma klagan fördes
äfven af de öfriga professorerna, och Whitelocke anmärker också, att
ehuru de fleste ibland dem voro kände för mycken lärdom, gjorde de
sig dock ej mycken möda med undervisningen, enligt det gamla
ordspråket: »för liten lön liten tjenst». Universitets-biblioteket, bestående
till större delen af Gustaf Adolfs boksamling, den han förärat
högskolan och hvilken sedermera blifvit tillökad med böcker, tagna under
fälttågen i Preussen och Tyskland, var dock ej större, än att det
rymdes i tre rum af ungefär 20 qvadratfot hvartdera. För
disputations-akter gjordes stora anstalter. Teser trycktes, åtskillige förnämligare
män inbjödos att afhöra deras försvar och det var icke ovanligt, att
äfven drottningen dervid var närvarande. Whitelocke fann dock de
flesta endast vara taleöfningar, ehuru äfven ibland hände, att insigt
och lärdom dervid ådagalades.
Christina hade emellertid sökt att genom flere berömde utländske
lärdes inkallande höja undervisningen vid de svenska högskolorna, och
att hon i allmänhet lyckats häri, om också i följd af hennes slöseri
och deraf föranledd penningebrist ett visst förfall röjer sig här såsom
i mycket annat vid slutet af hennes regering, synes af den mängd
dugliga embetsmän, som framstodo under Carl XI:s och hvilkas
bildning blifvit grundlagd under Christinas, äfvensom af den vittra och
vetenskapliga verksamheten under förmyndarestyrelsen efter Carl X:s
död.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
