Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Undervisningsverken - Dorpts universitet - Åbo universitet - Greifswalds universitet - Ännu qvarvarande okunnighet och vidskepelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undervisningsverken.
5’7
Om Christina genom berömde utländske mäns anställande såsom
professorer vid universitetet i Upsala samt genom att ofta närvara vid
de lärda öfningarna derstädes visade sitt intresse för denna högskola,
så glömde hon derför icke de öfriga. Vid den i Dorpt voro tre lärare
anstälde vid hvardera af de teologiska, juridiska och medicinska
fakulteterna samt elfva vid den filosofiska. En ståtlig universitetsbyggning
uppfördes och början till ett bibliotek gjordes. Detta nya lärosäte
kunde dock ej rätt komma sig upp. Häftiga tvister föreföllo tidt och
ofta mellan de tyska och de svenska lärarne, och år 1654 fördes hos
kanslern klagan öfver den försumlighet, hvartill dervarande professorer
i allmänhet gjorde sig skyldige.
Universitetet i Äbo hade inom sin teologiska fakultet fått tre
lärare, inom den juridiska en och inom den filosofiska sex, nemligen en
för statistik och historia, en i hebreiska och grekiska språken, en i
matematik, en i fysik, en i logik och poesi samt en i vältalighet
(latinsk). Sedermera togs poesien från professorn i logiken och för
skaldekonsten inrättades en särskild profession, för hvars aflönande de öfriga
professorernes löner blefvo minskade. Dessutom erhöll den filosofiska
fakulteten två adjunkter. Den medicinska skulle hafva en professor,
men först ett år efter akademiens inrättning kunde man få denna
lärostol tillsatt med en äldre studiosus medicinae. I allmänhet var ännu
vid slutet af Christinas regering bristen på läkare inom Sverige så stor,
att, enligt hvad Whitelocke uppgifvit, icke ens drottningen sjelf hade
någon ständig lifmedicus, utan ofta begagnade huskurer, föreskrifna af
gummor och annat godt folk. Åbo högskolas inre inrättning ordnades
så mycket som möjligt efter den i Upsala. Föreläsningarna höllos på
latin och voro nästan alla offentliga, emedan de fleste studerande voro
alltfö fattige att kunna betala enskilda föreläsningar af professorerna.
Redan 1643 hölls af filosofiska fakulteten en högtidlig
magisterpromotion, i afseende hvarå regeringen erinrat, att endast kunnige och
värdige män borde till denna lärdomsgrad befordras för att ej nedsätta
dess värdighet. En af kandidaterna blef också, för det han, ehuru
med goda kunskaper, var »in vita et rnoribus» (i lefnad och Seder)
alltför ohyfsad, väl promoverad, men med förbud att få disputera pro
gradu, för att ej offentligen ådagalägga sin brist på hyfsning, och en
annan promoverades endast under vilkor att ofördröjligen resa till
någon ort i Sverige, der hans svaghet i vetenskaperna ej kunde komma
i ljuset, till skam för akademien!
Inom de tyska besittningar, som genom westfaliska freden tillföllo
Sverige, fans redan från 200 år tillbaka en högskola i Greifswald, hvars
bestånd blifvit tryggadt genom en gåfva af den siste hertigen af
Pomern och som gynnades både af Gustaf Adolf och Christina.
Oaktadt de stora förbättringar i undervisningsväsendet, som blifvit
införda, under Gustaf A-dolfs, CHrlstinas förmyndares och hennes egen
regering, rådde dock ännu mycken okunnighet och vidskepelse, och
äfven vid universiteten röjde sig bland sjelfva lärarne hvarjehanda för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
