Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Danska kriget 1659
- Rikets inre styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så slutade året 1659, det sista af Carl Gustafs krigiska verksamhet. Vi hafva hittills hufvudsakligast sysselsatt oss med denna och öfvergå nu till rikets inre förhållanden under de år krigen fortgått.
Rikets inre styrelse.
När Carl Gustaf i medlet af året 1655 lemnade Stockholm för att företaga kriget mot Polen, uppdrog han åt rådet att föra den inre riksstyrelsen, enligt en instruktion utfärdad den 1 Juli 1655. I spetsen för denna styrelse stod riksdrotsen grefve Per Brahe såsom ordförande i rådet, hvilken under åren 1655, 1656 och 1657 deltog i dess flesta sammanträden. Under året 1658 var han hos konungen i Göteborg och sedermera sysselsatt i södra delarna af Sverige, så att han då finnes högst sällan upptagen i rådsprotokollen såsom närvarande i rådet, och under året 1659 finner man honom der icke vid något tillfälle omnämnd. Riksmarsken grefve Gustaf Horn, som blifvit hemkallad från Lifland för att öfvertaga inseendet öfver försvarsverket inom Sverige, började från medlet af Augusti 1655 infinna sig i rådet, i hvars öfverläggningar han flitigt deltog under åren 1655 och 1656 samt ända till fram i April 1657, då han afreste till Vestergötland för att ordna försvaret vid det hotande danska kriget, men afled hastigt i Skara den 10 Maj. Riksamiralen grefve Gabriel Oxenstierna, var äfven under åren 1655 och 1656 ofta nog närvarande i rådet, ehuru icke så träget som riksdrotsen och riksmarsken, till dess döden den 12 December 1656 gjorde slut på hans verksamhet. Rikskanslern grefve Erik Oxenstierna var nästan hela tiden, ända till sin död i Oktober 1656, frånvarande hos konungen eller upptagen af de honom anförtrodda underhandlingar, och riksskattmästaren grefve Magnus Gabriel De la Gardie hade aflöst riksmarsken Gustaf Horn i öfverbefälet inom Lifland, Estland och Ingermanland samt kunde följaktligen ej taga någon del i rikets inre styrelse. Under tiden utöfvades riksskattmästarens åligganden af riksrådet friherre Herman Fleming, president i kammarkollegium och tillika ordförande i reduktions-kommissionen.
Rådsprotokollen för åren 1655–1659 finnas icke fullständigt i behåll, men de ännu befintliga vittna, att, åtminstone under de tre första af dessa år, rådet sammanträdde ganska ofta och alltid hade att handlägga en mängd ärenden, af hvilka det afgjorde de flesta och endast rörande de af större vigt inhemtade konungens beslut. Allt hvad som rörde rikets yttre förhållanden afgjordes deremot af konungen i samråd med rikskanslern och efter dennes död af konungen ensam.
Under åren 1655 och 1656 voro, jemte riksdrotsen och riksmarsken, riksråden Erik Gyllenstierna, Thure Sparre, Seved Bååt, Herman Fleming, Gustaf Bonde, Arvid Forbus, Johan Gyllenstierna och Erik Fleming de som oftast deltogo i öfverläggningarna. De öfriga hemmavarande riksråden synas hafva i vissa öfverenskomna skiften tjenstgjort inom rådet. Under året 1657 voro dessa riksråd, jemte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0231.html
