Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nyvunna landskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brukades. Handeln var af ringa värde, allenast med några feta varor, hvilka allmogen deromkring sålde till borgarena och desse sedermera förde tillika med den sköna lax, som vid byn togs, till Köpenhamn, Lübeck, Rostock och andra städer. Deras retur-varor voro af ringa betydenhet, utom spanmål, som vid dyra tider infördes. Salt hemtade de i Göteborg. De hade några få skutor, dock af föga värde. Riksrådet ansåg den stapelfrihet, som var denna fläck medgifven, mera skadlig än nyttig och böra upphöra.
Halmstad var en ort af vigt så väl för fästningens skull som för dess handel och sjöfart. Den kringliggande trakten var den bästa i Halland. Halmstads borgare fingo tjära, pottaska och allehanda feta varor från de svenska landskapen samt försågo en stor del af Småland och Vestergötland med hvad de behöfde. Stadens handel borde derföre uppmuntras och dess hamn förbättras. Halmstad hade ock redan af drottning Christina erhållit ansenliga privilegier och förmåner, men tillståndet der svarade dock ej mot hvad man af dessa fördelar bort vänta. Orsakerna dertill voro dels osäkerheten under kriget, dels borgerskapets åstundan att åter komma under Danmark, dels oenighet inom stadens styrelse. Riksrådet ansåg, att, jemte den borgmästare, som af kongl. maj:t förordnades, äfven en borde af borgerskapet få tillsättas och aflönas, »hvarigenom borgerskapet kan bringas i godt humör, när de se, att dem och de infödde der i landet förhoppningen icke förtages till något avancement och att de icke af sådana allena, som deras landsort icke känna eller något hafva att vedervåga, alltid regeras skola.»
Laholm förhindrade Halmstads uppkomst på ena sidan, likasom Falkenberg på den andra, och borde, då dess invånare födde sig mest af sin jord, sättas i samma vilkor som Falkenberg, utom att den ansenliga marknad, som i Laholm hölls »till Smålands kommoditet», borde bibehållas.
Den första fläck eller stad, som mötte i Skåne, var Båstad, som egde »ett godt parti med skutor», hvilka förde ved från Hallandsås till Köpenhamn och andra danska orter. Denna seglation hade dock af kongl. maj:t blifvit förbjuden och Båstads borgare ålagda att föra sin ved endast till de skånska och halländska städerna, hvilket för dessa medförde den stora nytta, att de erhöllo bättre tillgång på ved än förut.
Engelholm hade tillförene haft »en temmelig hop invånare», men var nu mest afbränd af vådeld, så att icke fjerdedelen af denna fläck var i behåll. Sanden hade der tagit så öfverhand, att icke allenast åmynningen var tillstoppad, så att, vid litet vatten, icke en båt kunde der komma ut eller in, utan den yrade ock som snö, i höga berg och förderfvade hela kringliggande trakten. Då denna ort således ej hade eller kunde få någon seglation, borde den endast blifva en fläck till resandes och det närmast belägna landets beqvämlighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
