Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1672
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äro ingen, utan dem allenast som illa göra och oförsvarligt sig uppföra, svåra, helst som ej blott adeln utan hvarje husfader dermed styrkes i sin husrättighet samt skälig fruktan och vördnad inplantas hos tjenstefolket, till befordran af ett skickligt och ordentligt lefverne». Hvad privilegiernas stadfästelse beträffade, undrade adeln hvarföre prester och borgare ville fördröja den. Man lemnade derhän hvad orsak de kunde hafva att önska sådant i afseende å sina egna privilegier, men »ville förmoda, att de ej måtte kunna prejudicera adeln med de sentimenter, som de fatta kunna i deras, men icke i vårt intresse». Emellertid som adeln icke ville vara de andra stånden förhinderlig i deras lagfångna privilegier, så hoppades den, att de icke heller missunna densamma dess rättigheters bekräftelse efter framfarne konungars exempel, hvaribland sist aflidne konungens, hvilken, tvärtemot hvad af de tre stånden föregafs, har den 23 December 1654 utan förbehåll bekräftat privilegierna, och hoppades adeln äfven, att kongl. maj:t likaledes derå gifver sin stadfästelse.
Om den utrikes politiken öfverlades, såsom vanligt, i sekreta utskottet, hvilket vid denna riksdag åter utsågs af regeringen samt äfven behandlade flera inrikes angelägenheter, i hvilket hänseende det ock fördelade sig i två afdelningar, den ena för utrikes och den andra för inrikes ärendenas handläggning. Gensägelser hördes visserligen mot det ingångna förbundet med Frankrike, och i synnerhet bland de ofrälse stånden yttrade många den önskan, att ej Hollands undergång måtte beredas, med särskildt hänseende till Sveriges mångfaldiga handelsförbindelser med denna stat; men flertalet visade sig likväl benäget att gilla det ingångna förbundsfördraget, synnerligast sedan rikskanslern med sex riksråd infunnit sig hos utskottet för att gifva det närmare upplysningar om förhållandena. Dock blef utskottets svar, att ständerna ogerna skulle se Hollands undergång och framför allt önskade fredens bibehållande.
Riksdagsbeslutet uppsattes, såsom vanligt, i kansliet och justerades i rådet, innan det meddelades ständerna. Det föranledde hos desse ingen annan anmärkning, än att presteståndet fann slutorden, att man i farans stund ville offra lif och blod och allt hvad man egde för konung och fädernesland, något betänkliga, »såsom möjligen åsyftande pålagor utom riksdag»; men man lugnade ståndet med försäkran, att så ej var menadt och att dessa ord voro tillagda »för våra illviljande grannar, att de må se huru denna riksdag är aflupen». Handlingen, daterad den 18 December 1672, begynte med pris och lof till försynen samt tacksägelser till den afgående förmyndarestyrelsen för rikets bevarande och ärendenas skötsel under de sedan konung Carl Gustafs död förflutna år, och framför allt för den unge konungens vård och uppfostran, hvilken efter det exempel, som rikets ständer förr, särdeles 1611 och 1644 gifvit, »då han så i visdom, förstånd och manlighet mognat, att vi i åren ej skönje någon afsaknad», förklarades vara erkänd och antagen för Sveriges rikes och allt derunder hörande lands
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
