Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Nytt beskattningssätt, anbefaldt af konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den inre styrelsen ty lo—1712. 271
Tillika förordpade konungen,. att hela ,kontributionsverket, så till
inkomst som utgift, skulle ställas under hans. undersåtars egen
förvaltning, hvilken, under benämning af kontribvtions-räntcri, skulle
utöfvas af ständernas bankofullmäktigie och i hvilken kungliga rådet
friherre Jakob Eeenstitrna skulle, å konungens vagnar, deltaga. Detta
kontributions-ränteri berättigades att upptaga lån på) inflytande
kontribu-tioner och skulle tillse, att det ena årets besparingar, reserverades till
et) följande. ,, ....
Otvifvelaktigt afsåg Carl XII med detta, nya beskattningssätt icke
blott en ökad statsinkomst, utan snarare en h‡skatfni«g, ßom skulle
vara både enklare, såsom utgående från en enda grundsats, och tillika
rättvisare samt för allmogen lindrigare. AHmqgens jord, dipck ej dess
lösegendom, var nemligen undantagen från beskattningen, hvilket ijitgör
ett ytterligare bevis på konungens månhet att milcjra allmpgens bördor,
der han trodde det kunna ske tøtan skada för riket i dess helhet.
Åh-skilliga andra af honom vidtagna åtgärder i beskattnings väg vittna äfven
huru han sträfvade efter ett beskattningssätt, hvilket skulle i, så hög
grad som möjligt vara både mycket gifvande, rättvist fördeladt och lätt
öfverskådligt. Han ville nemligen i den enda nu påbjudna
beskattningen sammanföra alla andra gärder och tillfälliga pålagor samt pådref
sedermera, efter sin hemkomst, med vanlig kraft beskattningsväsendets
förenkling, så att nya jordeböcker skulle införas 1718. Till den i
senare tider så ofta påyrkade förenklingen af jordeböckerna och
förvaltningen af naturaprestationerna gjorde således Carl XII i Bender en
början, hvilket för få torde vara bekant, men väl kan förtjena att
framhållas.
Att det nya beskattningsväsendet stäldeg under inseende af
ständemas fullmäktige, hvarigenom dessa kunde öfvertyga, sig om gärdens
användande för angifvet ändamål, vittnar äfven om ett tillmötesgående
från den enväldige konungens sida, som ej heller bör glömmas.
Mot det nya beskattningssättet anmärktes emellertid, att- det
alltför mycket frestade till oärliga uppgifter. Konungen tänkte visserligen
högt om sitt folk och trodde, att man snarare skulle uppskatta sig för
högt än för lågt, »ty,» sade han, »det skulle inför konung och
medborgare lända dem till ära att hafva förkofrat sig, och ju högre
summan af rikets förmögenhet uppgåfves, destq mindre blefve den, procent*
som af densamma behöfde utskrifvàs»; men det visade sig snart, att
de fleste bland hans undersåtar uppfattat frågan ur |ielt annan
synpunkt och följde mera egennyttans än hÖgsinthetens beräkning. De
förmögnare voro ock i allmänhet emot det nya beskattningssättet;
presterne klagade, att detsamma skulle mångenstädes föranleda mened och
själaförderf; kammarkollegium, att det skulle locka till falska uppgifter.
Det påbudna ömsesidiga granskandet af de inom beskattningskretsarna
lemnade uppgifter gaf ock flerfaldiga anledningar till tvister och
ovänskap grannar emellan, och i valet mellan inbördes spejeri och
angifven å ena sidan, samt gemensamt kronobedrägeri och försnillning å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
