Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den inre styrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De då påbudna för alla rikets inbyggare i hög grad tryckande tvångsåtgärderna återkallades, men också tillika de då utfärdade nyttiga författningar. Skatteförenklingen instäldes och husbehofsbränningen blef åter frigifven, det förra emot allmogens önskan, det senare till dess synnerliga belåtenhet, båda till dess skada. I stället att Carl XII, biträdd af Görtz, egenmäktigt afgjort allt, finner man nu riksdagens inverkan å alla grenar af förvaltningen. Också ingingo kollegierna med berättelser till riksdagen, hvar för sin förvaltning, och ständerna uppgjorde för dem organisationsförslag, som öfverlemnades till drottningens stadfästelse.
Så begärde ständerna att få genomse den nya kansliordning, drottningen och rådet låtit uppsätta i kansliet, hvartill drottningen samtyckte. Särskilde deputerade blefvo härtill af ständerna utsedde, hvarefter kansliordningen förekom till öfverläggning så väl inom sekreta utskottet som i ståndens plena. Efter dervid gjorda anmärkningar blef den ytterligare jemkad och den 28 Maj öfverlemnad till drottningen att stadfästas, hvilket skedde redan den 29. Enligt denna kansliordning utgjordes kanslikollegium af en president och tre kansliråd, hvilka, så väl som presidenten, skulle vara riksråd, vidare af hofkanslern, justitiekanslern och tre statssekreterare, chefer för hvar sin statsexpedition. Kansliet indelades nemligen nu i en revisionsexpedition, som hade att handlägga alla till rättsväsendet hörande ärenden, samt tre statsexpeditioner, af hvilka den första hade att handlägga utrikes ärendena; den andra allt, som rörde krigsmakten till lands och vatten, och den tredje alla öfriga till den inre styrelsen och förvaltningen hörande ärenden, hvilka icke af kollegierna eller underordnade myndigheter afgjordes. Till kansliet hörde för öfrigt riks- och antiqvitets-arkiven, censorn, det kungliga biblioteket, tolkar och translatorer, ceremonimästaren, postverket samt alla svenska beskickningar, konsuler och agenter å utrikes orter.
Kommersekollegium var vid riksdagen i fråga att förenas antingen med bergs- eller kammarkollegium, men fick slutligen sin egen president, som borde vara ett riksråd, samt skulle för öfrigt utgöras af 2 kommerseråd, 4 assessorer och 2 kommissarier, de sistnämnde af »skicklige
och välöfvade köpmän», enligt det särskilda förslag, som af borgareståndet uppgjordes.
Äfven kammarkollegium och kammarrevisionen voro föremål för ständernas öfverläggningar, det förra med hänseende till dess organisation och den senare till dess befattning, men riksdagens snara afslutande afbröt öfverläggningarna om så väl denna som åtskilliga andra frågor.
Kontributions-ränteriet ansågo ständerna böra upphäfvas och dess medel ställas under statskontoret. Likaså upphandlings-deputationen, hvars räkenskaper funnos i oordning och hvars kassör Eckleff påstods hafva idkat procenteri.
Lagskipningen, som mot slutet af Carl XII:s regering varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
