Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förordningar blifvit fäld till det ursprungliga beloppet, blefve det tid för banken att inlösa sina ännu utelöpande sedlar.
Med de vidtagna förändringarna i penningeväsendet stod statsregleringen i nära samband. Ständerna hade vid riksdagens början funnit statsverket belastadt med en skuld af 561 tunnor guld, som, i fall de deri ingående summor af redbart mynt beräknades efter gällande kurs, skulle stiga till 600 tunnor guld. Häraf var dock endast något öfver 19 tunnor guld utländskt lån; den största delen, 382 tunnor guld, utgjorde skuld till banken; det öfriga var upptaget inrikes, dels i några allmänna kassor, dels hos enskilda. Till bankens förnöjande anslogos några bland statens redbaraste inkomster, såsom stora sjötullen, kopparräntan, kammarskattsjernet m. m., hvilka erlades i silfver eller i varor, som utan svårighet kunde i silfver förvandlas. För den utländska skuldens gäldande beslöt sekreta utskottet att upptaga ett lån i Genua på 400,000 rdr specie. Detta oaktadt beräknade man riksskulden för de fyra följande åren till 85 tunnor guld, för hvilkas gäldande man sökte afpressa vexelkontoren och andra kronans gäldenärer så stora belopp som möjligt.
Jemte det man sålunda sökte öka kronans inkomster, gjorde man äfven allt för att minska dess utgifter. Genom indragningar inom landthären besparades årligen 880,000 d. s. samt genom indragningar vid artilleriet och flottan 733,500. Slottsbyggnadsstaten minskades med 80,000 och allmänna byggnadsstaten med 680,000 d. s. Genom indragning af löner oeh pensioner besparades årligen nära 141,000 d. s. genast och för framtiden, i den mån innehafvarne afgingo med döden eller befordrades, 92,000 d. s. Vid detta tillfälle beslöts ock, att endast 4 riksrådspensioner, hvardera på 4,000 d. s., skulle gifvas, hvilka nu tillades Samuel Åkerhjelm, Carl Gustaf Tessin, Henning Gyllenborg och Gustaf Fredrik Rosen. De pensioner af 6,000 d. s. hvardera, hvilka Tessin och Carl Fredrik Scheffer uppburit såsom kronprinsens förre guvernörer, indrogos och likaledes de, som varit beviljade flere bland prinsarnes förre lärare och kavaljerer. Äfven i anslagen för hofvet skedde åtskilliga indragningar. Under hösten 1765 hade konungen i sin penningenöd sett sig tvungen att lemna landtmarskalken en förteckning på sina och drottningens skulder, uppgående till nära 1,330,000 d. s.; men denna förteckning vågade man icke ens meddela ständerna. Dessa medgåfvo dock, att 400,000 d. s., hvilka konungen och drottningen voro skyldiga Kiermanska vexelkontoret, fingo gå i afbetalning å dettas skuld till staten, och likaså eftergafs ett förskott från statsverket till hofhållningen af 200,000 d. s. Sekreta utskottet lade dock dervid konungen på hjertat, huru nödvändigt det var att hushålla ordentligt, så mycket mer som det i framtiden otvifvelaktigt skulle blifva nödigt att åter nedsätta anslagen, när den oreda i penningeväsendet hunnit botas, som genom varuprisens stegring gifvit anledning till förhöjningarna i staten. Det måste nemligen erkännas, att det icke varit endast genom misshushållning, utan äfven genom stegrade varupris, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
