Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1786
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
embetsmän var ock långt ifrån att mötas af en motsvarande från oppositionen, som tvärt om efter bästa förmåga inverkade på valen i en mot konungen fiendtlig riktning.
Den 1 Maj sammanträdde ständerna. Till landtmarskalk nämnde konungen generalmajoren Johan Didrik Duvall, sedan han förgäfves erbjudit denna befattning åt Fersen och Carl De Geer. I erkebiskopens frånvaro utöfvade biskopen i Linköping Uno von Troil talmansembetet i presteståndet. Till talman för borgareståndet förordnades borgmästaren i Stockholm Carl Fredrik Ekerman och för bondeståndet hemmansegaren Nils Svensson från Skåne.
I sitt tal vid riksdagens öppnande den 8 Maj tycktes konungen vilja på förhand undanrödja vissa farhågor, som hos ständerna kunnat väckas af riksdagskallelsen, i det han försäkrade dem, att den icke blifvit utfärdad för att äska nya pålagor, utan för att med dem öfverlägga om deras eget väl, till frälsning från hunger och nöd, då riket varit med svåra år betungadt, samt att hvarken ärelystnad, penningeåtrå eller någon med rikets väl mindre sammanstämmande orsak stadgat detta beslut.
I de »punkter, om hvilka kongl. maj:t för godt funnit att underrätta riksens ständer», som meddelades vid riksdagens början, lemnade konungen en redogörelse för hvad inom de särskilda grenarne af riksstyrelsen blifvit uträttadt sedan sista riksdagen, och detta var icke litet samt hade väl bort hos ständerna framkalla mera erkännande, än sedermera kom konungen till del. Berättelsen, egenhändigt skrifven af konungen, börjar med att visa huru, i följd af den inom Sverige beviljade religionsfrihet, äfven i påfvedömets hufvudsäte, der ingen luthersk gudstjenst dittills varit tillåten, en sådan blifvit offentligen förrättad. Derefter omtalades hvad i öfrigt blifvit för kyrkans bästa tillgjordt, förbättringarna i lagskipningen och förvaltningen, svenska handelns och sjöfartens förkofran i följd af de ingångna fördragen angående den väpnade neutraliteten och förbundet med de nya fristaterna i Nordamerika, den ökade utvecklingen af den industriela verksamheten inom riket, åtgärderna för kommunikationernas befordrande, flottans betydande tillväxt och anstalterna för stärkande af försvarsverket i allmänhet, samt hvad som blifvit åtgjordt till vetenskapernas, vitterhetens och de sköna konsternas uppmuntran och förkofran — till hvilket allt vi återkomma i framställningen af förhållandena inom de särskilda styrelsegrenarna under Gustaf III:s regering.
Slutligen anfördes i denna berättelse, huru under de svåra missväxtåren mer än 135,000 tunnor spanmål blifvit lemnade till allmogens understöd, huru kronobränneriernas tillverkning och afkastning i samma mån minskats, och huru, »för att sysselsätta den behöfvande och väcka den orkeslöse ur sin dvala», en allmän författning om arbetsinrättningar i landsorterna blifvit den 18 November 1783 utfärdad, särskild fond dertill anslagen samt adeln, så väl som förmögnare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
