- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf /
541

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriget mot Frankrike, 1805-1807

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Adolf i sina höga tankar om huru fruktansvärde han och Sverige voro. Rätta skälet var dock, att Preussen icke ville genom svenska Pomerns besättande ådraga sig krig med Ryssland, som försäkrat Sverige om besittningen af detta landskap, utan tvärt om genom undseende mot Sverige sökte förmå Alexander att erkänna Preussens besittning af hannoveranska området.
För att öka sin styrka mot ett befaradt anfall från Preussen befalte emellertid Gustaf Adolf, att i svenska Pomern skulle upprättas ett landtvärn af alla ynglingar mellan 19 och 26 år, hvilka fördelades på 6 bataljoner om 500 man, så att under sommaren svenska styrkan i Pomern uppgick till omkring 12,000 man, af hvilka dock endast omkring 9,300 voro tjenstbara.

I följd af preussiska regeringens hofsamhet förflöt emellertid sommaren utan krigshändelser, och i stället beslöt konungen använda denna tid att omskapa förhållandena i Pomern. Landtvärnets upprättande hade väckt så stort missnöje inom detta landskap, att landtständerna vädjat mot detta den svenske konungens beslut till tyska rikskammarrätten. Oaktadt konungens förbud upptog pomerska regeringens flertal (4 röster mot 3) detta vädjande, hvarföre konungen den 2 Juni upplöste hela regeringen »för visad olydnad». De ledamöter af regeringen, som röstat för vädjandet, förlorade sina löner jemte sina embeten, de öfrige fingo behålla lönen. Konungen stannade dock ej härvid, utan beslöt i Pomern införa det svenska statsskicket. Den 26 Juni upphäfdes landtständerna och landtrådet, men konungen förklarade dock sig vilja, då vigtiga angelägenheter så fordrade, till öfverläggning om desamma kalla landskapets fullmäktige, och Pomerns inbyggare skulle icke deltaga i svenska riksskulden eller bevillningen. Genom en förordning af den 4 juli 1806 afskaffades lifegenskapen, med vissa modifikationer. I Juli månad utfärdades kallelse till landtdag i Greifswald att öppnas den 4 Augusti och hållas efter svensk riksdagsordning. Svenska lagen, kyrkolagen, handboken och skolordningen, öfversatta på tyska, infördes, och Svebilii katekes, likaledes i tysk öfversättning, påbjöds till iakttagande vid religionsundervisningen. På detta sätt undergick statsskicket i Pomern en fullständig förändring, och endast genom konungens maktspråk förvandlades det till en svensk provins, utan något afseende på vilkoren i Westfaliska freden eller på hertigdömets privilegier. Stort missnöje väcktes visserligen härigenom, men förändringarna blefvo icke desto mindre fullständigt genomförda, med understöd af den svenska här, som nu var samlad i landskapet.

På den utsatta dagen, den 4 Augusti, öppnades landtdagen, och de pomerska ständerna delades i fyra stånd. Grefve Jakob De la Gardie blef landtmarskalk för pomerska adeln, superintendenten Schlegel talman för presteståndet, borgmästaren Kuhl i Stralsund för borgareståndet, och paktaren Andreas Samuel Ascher för bondeståndet. Hela denna representation, som i Pomern var en alldeles ny ståndsfördelning, hade likaledes måst genom maktspråk organiseras, Konungen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/9/0569.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free