Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriget mot Frankrike, 1805-1807
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mellan Frankrike och Preussen, då konungen af Preussen afträdde alla sina besittningar mellan Elbe och Rhen, äfvensom de delar af Polen, som sedan 1772 års ingång tillfallit Preussen, af hvilka nu bildades hertigdömet Warschau, som lemnades till konungen af Sachsen, till hvilken äfven den Preussen tillhöriga Kotbus-kretsen i Sachsen afträddes, samt erkände Rhenförbundet och för konungar i Neapel och Holland Napoleons bröder Josef och Ludvig, äfvensom Jerôme för konung i Westfalen, hvilket nya rike skulle bildas af de förra preussiska besittningarna, jemte några andra angränsande länder. Genom detta fredsslut förlorade Preussen nära hälften af sin befolkning — 4 1/2 af 9 1/2 millioner — och i verkligheten äfven sin sjelfständighet, ty i fredsfördraget voro flera militärvägar förbehållna genom preussiska området dels till det nya hertigdömet Warschau och dels till Danzig, hvilket stannat i fransmännens våld. Man misstänkte för öfrigt, att i de ingångna fördragen äfven funnos hemliga artiklar. Att en sådan rörde Sverige, visade sig sedermera, och det fick dyrt betala sin konungs hat mot Napoleon.
Den första för Sverige menliga följden af freden i Tilsit var emellertid, att Blücher den 12 Juli fick sin konungs befallning att afhålla sig från vidare fiendtligheter emot fransmännen, hvarefter han sammandrog sina preussare vid Wollgast för att öfvergå till Üsedom, hvarigenom svenska härens venstra flygel blef blottad. Tillika ville engelsmännen nu på inga vilkor lemna Rügen, och så fick svenska hären, som, utom besättningen i Stralsund, ej utgjorde mer än omkring 8,000 man, ensam uppträda mot den nära fem gånger starkare fienden. De drogos derföre tillbaka i en mera samlad ställning närmare Stralsund. Den 13 Juli öfverskreds gränsen af franska hären, som trängde de svenska förtrupperna mer och mer tillbaka, och efter ett par heta fäktningar var svenska hären den 15 Juli innestängd i Stralsund, hvars belägring nu begynte.
Under de följande veckorna uppkastade fransmännen en mängd skansar, som inneslöto fästningen från alla sidor utom sjösidan, och den 6 Augusti skedde ett allmänt anfall på de svenska förposterna, som efter åtskilliga smärre fäktningar drefvos tillbaka. Kort derefter återkallades engelsmännen och lemnade Rügen, hvarefter konungen insåg omöjligheten att ytterligare försvara Stralsund, hvars borgerskap också på det bevekligaste anhöll, att staden icke genom ett fortsatt försvar måtte utsättas för att förstöras. Under nätterna till den 18, 19 och 20 Augusti lät konungen öfverföra besättningen till Rügen, hvilket skedde så hemligt, att fransmännen hade ingen aning derom förr, än staden den 20 Augusti till dem öfverlemnades.
Marskalk Brune beslöt nu öfvergå till Dänholmen och Rügen, dit svenskarne emellertid medtagit alla båtar; men Brune lät på åkdon hemta en mängd sådana, på hvilka han natten till den 25 Augusti öfverförde 1,200 man till Dänholmen, hvars 400 man starka besättning öfverrumplades och tillfångatogs. Derefter vidtogos alla anstalter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
