Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alltid enkla och alltid vårdade drägten sammanstämde med anlete och gestalt till en angenäm helhet», anmärker en af hennes biografer.
Först efter hennes död utkom 1819 en samling af hennes dikter under den af henne sjelf bestämda titeln »Skaldeförsök». Leopold yttrade om dessa: »Fru Lenngren har skänkt oss poem af ett nytt allvarsamt slag, hvari hon kanske blott är jemförlig med de största skalder hos oss eller åtminstone mindre synbart öfverträffar dem. Sådana äro t. ex. »En blick på grafven», »Hymn», »Adams och Evas morgonsång», m. fl. Men samma mästerhand har ock tecknat en mängd större och smärre taflor af satirisk natur eller lefvande naiv skönhet, hvarmed i hela Europas litteratur ingenting finnes eller kanske någonsin skall finnas jemförligt. När Ludvig XIV frågade Boileau hvem han ansåg för det största bland då lefvande snillen i Frankrike, svarade han utan betänkande: Molière. Om någon gjorde mig samma fråga, skulle jag svara: Kellgren, fru Lenngren och Tegnér äro Sveriges största skalder; men hvem af dem må böra hållas för störst, det må Apollo sjelf säga; jag vågar det icke. Hvad jag vet är, att alla våra öfriga stora skalder finna hos andra nationer åtminstone sina likar, om ej sina mästare, då fru Lenngren ensam säkerligen ej funnit eller skall finna någondera. Hennes beröm skall fortfara och tillväxa, så länge svenskt språk talas och skrifves, eller blott läses och förstås».
Att svenska allmänheten tyckt detsamma, vittnar den tionde upplagan af fru Lenngrens dikter, som utkommit sextio år efter hennes död. Ingen svensk skalds diktsamling har varit så ofta omtryckt, och inga af hennes samtidas dikter hafva så litet åldrats som hennes. De bära fortfarande icke allenast snillets pregel, utan äfven dess eviga ungdom.
I början af detta tidskifte uppträdde Frans Michael Franzén och gjorde sig snart erkänd såsom en skald af första ordningen; men då han under nästa tidskifte utvecklade nya sidor af sin litterära verksamhet, få vi tillfälle att i nästa del till honom återkomma och då lemna en öfversigt af denna verksamhet i dess helhet.
Thorild hade varit en af dem, som med stort jubel mottagit Reuterholms tryckfrihetsförordning, men blef sjelf, såsom i det föregående är visadt, ett af de första offren för sättet att tillämpa denna. Den 22 Februari 1793 dömdes han till fyra års landsflykt, och den 7 Mars lemnade han Stockholm, åtföljd af en polisbetjänt ända till sundet. Den 1 April var han i Köpenhamn, der han dock ej stannade länge, hvarefter han flyttade till Hamburg och så till Lübeck.
Under senare hälften af året 1794 utgaf Thorild sin nya samhällslära, »Rätt eller alla samhällens eviga lag», hans mest betydande vetenskapliga arbete. Det röjer onekligen en högsint anda och varm hänförelse för sanning och rätt, likasom det äfven är rikt på snillrika, blixtrande tankar; men det är ock lika rikt på de sällsammaste paradoxer, och när han slutligen kommer till användningen af sina teorier på det praktiska lifvet, röjer sig häri en allt för märkbar öfvergång från det sublima till det löjliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
