Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I.2. Klimat. Af amanuensen vid Meteorologiska centralanstalten fil. dr N. Ekholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Län. mm.
Stockholms ............ 482
Uppsala ............... 482
Södermanlands ......... 504
Östergötlands ......... 525
Jönköpings ............ 605
Kronobergs ............ 599
Kalmar[1] ............... 477
Gottlands ............. 442
Blekinge .............. 522
Kristianstads ......... 588
Malmöhus .............. 553
Hallands .............. 627
Göteborgs och Bohus ... 642
Älfsborgs[2] ............ 682
Skaraborgs ............ 577
Värmlands ............. 625
Örebro ................ 603
Västmanlands .......... 588
Kopparbergs ........... 540
Gäfleborgs ............ 516
Västernorrlands ....... 468
Jämtlands ............. 463
Västerbottens[3] ........ 459
Norrbottens[4] .......... 401
Medeltalet för hela Sverige är 501 mm., men för de tvenne nordligaste
länen endast 420; för det öfriga Norrland utgör det 476, för
Svealand 552 och för Götaland 574 mm. Västkusten har betydligt
större nederbörd än östkusten, hvarest ihållande torka icke är
sällsynt, i synnerhet på våren och försommaren. Regnrikast äro västra
sluttningarna af småländska och västgötska höglanden. Mycket stor
är sannolikt nederbörden i västra Lapplands fjälltrakter, hvarifrån
dock iakttagelser ännu nästan alldeles saknas. Ur de redan gjorda
mätningarna framgår otvetydigt, att nederbördsmängden under i öfrigt
lika förhållanden betydligt tilltager med höjden öfver hafvet. Men
som de flesta stationer äro belägna i det mera odlade och bebodda
låglandet, så äro" de ofvan angifna medeltalen af denna orsak utan
tvifvel något för små.
Bland hittillsvarande enskilda stationer har Borås (n. br. 57° 43’,
ö. l. 12° 57’) största nederbörden, nämligen en årssumma af 891 mm.,
därnäst kommer Björkholm (n. br. 57° 20’, ö. l. 12° 22’) med 851
mm. och Göteborg med 774 mm., medan Karesuando endast har 313 och
Kalmar 371 mm., allt i medeltal för de trettionio åren 1860/98.
Årliga nederbörden företer betydliga växlingar. I Uppsala, hvarest
mätningarna synas vara tillförlitliga sedan 1836, inträffade maximum,
812 mm., år 1866, minimum, 312 mm., år 1875, medan medelvärdet för
de sextiotre åren 1836/98 utgjorde 546 mm. Den största årssumma,
som hittills uppmätts i Sverige, var 1,164 mm. i Borås år 1898,
och den minsta 172 mm. i Karesuando år 1891. Dessa växlingar visa
en anmärkningsvärd period, hvars längd emellertid varierar mellan 4
och 8 år. För öfrigt äro också nederbördens lokala och tillfälliga
växlingar högst betydliga. Den vid en station uppmätta månadssumman
växlar från noll till 300 mm. Stundom kan en flera veckors torka
växla med en regnig tid af ungefär samma längd. Nederbördsmängden
på ett dygn kan äfven växla ofantligt: 30 till 50 mm. falla nästan
årligen på många ställen i Sverige under sommaren och hösten i form
af regn men äfven under snörika vintrar i form af snö. Det hittills
uppmätta absoluta maximum i Sverige är 141 mm. regn och 90 mm. snö
på ett dygn. Än faller regnet i störtskurar, än jämnt och stridt,
än som dugg.
Hagel under sommaren är ej sällsynt; det förekommer vid åskväder,
enligt Hildebrandsson, i medeltal en gång af 11. Hagelskador äro
dock i Sverige mindre talrika och mindre förödande än i sydligare
länder, liksom också åskvädren, och aftaga i allmänhet mot norr
och öster samt från inlandet mot kusterna. Talrikast äro åskvädren
i Älfsborgs län, minst talrika i Jämtlands.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
