Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.1. Öfversikt af svenska folkets historia. Af skriftställaren E. Svensén, Stockholm - II.1.e. Folkungatiden - II.1.f. Kalmarunionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
personlighet från denna tid är dock en kvinna: den heliga
Birgitta. Öfver hufvud är, alltsedan vikingatågens dagar, Birgitta
den första af svenskar, vare sig män eller kvinnor, som höjde sig
till internationell betydelse. Hennes minne är i första rummet
fästadt vid den af henne stiftade birgittinerorden, hvars förnämsta
kloster i Sverige hade sitt säte i Vadstena.
Af periodens händelser är utan jämförelse märkligast den
s. k. »stora döden», eller svarta pesten, som omkring år 1350
hemsökte hela Europa. I Norden synas dess härjningar hafva varit
i ovanligt hög grad förödande, om ock de samtida skildringarna
torde vara öfverdrifna. Säkert är, att, åtminstone å vissa orter,
landets uppodling gjorde ett tillbakasteg, som ej kunde öfvervinnas
på århundraden.
Vid periodens utgång voro det egentliga Sveriges gränser oförändrade
sådana de angifvas å sid. 70. Däremot var Finlands eröfring nu
fullbordad.
Kalmarunionen
(1389/1523). De nordiska rikenas förening vid denna tid var,
såsom Geijers ryktbara ord lyda: »en händelse, som såg ut som en
tanke». De tre folken stodo visserligen i språk och sed hvarandra
ganska nära, men i det hela vandrade de dock sina egna vägar,
Danmark med förbindelse mot söder, Norge mot väster och Sverige
väl ock mot söder och väster men därjämte i hög grad mot öster. De
stora afstånden utgjorde ock ett mäktigt hinder för enhetens
genomförande. Hvad som under andra förhållanden kunnat vinnas
genom detta närmande vanns därför icke, och vid unionens upplösning
skildes de tre folken blott med en ökad känsla af skiljaktighet -
åtminstone beträffande Sverige och Danmark.
[Kalmar slott.]
Redan Margaretas närmaste efterträdare, Erik af Pommern (1412/39),
bragte genom sina feodalistiska öfvergrepp äfvensom det olidliga
förtryck, som af hans danska fogdar utöfvades, Sveriges allmoge
till en resning, som slutade med konungens afsättning - till sist
äfven i Danmark och Norge. Denna folkresning (1434/36), under den
ädle Engelbrekt, är en af de mest betydelsefulla händelserna i vårt
folks hela historia. I själfva verket är det nu, som det svenska
nationalmedvetandet födes. De små landskapsrikena, med deras skilda
intressen och inbördes afundsjuka, försvinna ur våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>