Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.2. Demografiska förhållanden. Det svenska språket, af docenten fil. dr O. von Friesen, Uppsala - II.2.a. Det svenska språket, af docenten fil. dr O. von Friesen, Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEMOGRAFISKA FÖRHÅLLANDEN.
85
2. DEMOGRAFISKA FÖRHÅLLANDEN.
Det folk, som innehar och, efter hvad i det föregående visats, i minst fem tusen år oafbrutet innehaft Sveriges land, tillhör den ariska folkfamiljens germanska gren och den särskilda afdelning därinom, som kallas de skandinaviska folken. Sistnämnda folk,
hvilka äro med hvarandra så nära besläktade, att de ömsesidigt förstå hvarandras språk, omfatta öfver hufvud en numerär af bortåt 13 millioner människor; af dem äro ungefär 2 1/2 millioner bosatta inom Nordamerikas Förenta stater, mer än 1/3 million i det fordom
Sverige tillhöriga Finland samt nära 1/5 million i det Danmark fordom tillhöriga Nordslesvig. Återstoden, inemot 10 millioner människor, bebo de tre skandinaviska konungarikena i Nordeuropa, Sverige, Norge och Danmark, af hvilka Sverige äger något mer än 5 millioner inb. samt Norge och Danmark hvardera 2 à 2 1/2 millioner. Dessutom
lefva bortemot ett hundratusental på de aflägsna öarna Färöarna och Island, hvilka höra samman med Danmark.
Det svenska folkets hela numerär kan för närvarande anses uppgå till inemot 7 millioner människor, om man räknar något mer än l 1/4 million svenskar i Amerika, hvilket sannolikt ej är för mycket; af dessa sistnämnda torde dock en stor del snart hafva utbytt det svenska språket mot det engelska. Af svenskarne i Europa bo mer än 350,000 i Finland och kanske 100,000 inom europeiska länder i öfrigt (hvaraf i Norge minst 40,000 och i Danmark nära nog lika många); återstoden, något mer än 5 millioner människor, innehar konungariket Sverige. Då utom den svenska stammen Sverige äger blott omkring 20,000 inb. af finsk stam, 7,000 lappar och vid pass 20,000 personer af andra nationer, som tillfälligtvis här funnit sin utkomst, kan vårt land med skäl sägas glädja sig åt en sällsynt grad af etnografisk homogenitet.
Det svenska språket har utvecklat sig såsom eget språk ur det tungomål, som ännu för vid pass ett tusen år sedan var gemensamt för den skandinaviska norden. Första perioden af vårt språks historia brukar kallas runperioden (till omkring 1200); från densamma är svenskan känd endast genom de i allmänhet tämligen stereotypa runinskriptionerna. Den äldre eller klassiska fornsvenskans period omfattar tidrymden 1200/1350; under denna tid är språket ännu, i stort sedt, fritt från främmande påverkningar, och skriftspråket visar en otvungenhet, som vittnar om att det föga skilt sig från talspråket. Under den yngre fornsvenskans period (1350/1500) utbildade sig skriftspråket mera oberoende af talspråket, på grundvalen af östgötadialekten (märk Folkungarne samt Vadstena kloster) men under stark påverkan därjämte af medellågtyskan (genom det tyska borgerskapet i städerna). Mot periodens slut återvunno uppsvearne sin politiska betydelse, hvilket visar sig också i skriftspråkets utveckling; af särskild betydelse blef här grundandet af Uppsala universitet. - Med 1500-talet inträder den äldre nysvenskan (1500/1730), som till stor del utbildas genom bibelöfversättningen; genom denna uppstod en påverkan från högtyskan i låg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
