Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.2. Demografiska förhållanden. Det svenska språket, af docenten fil. dr O. von Friesen, Uppsala - II.2.d. Folkmängden vid olika tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tab. 5. Sveriges folkmängd vid olika tidpunkter.[1]
Vid slutet af år Folkmängd. Årlig tillväxt.
I allt. promille
1570 900,000 - -
1650 1,225,000 4,063 3,86
1700 1,485,000 5,200 3,86
1720 1,350,000 - 6,750 -4,75
1755 1,878,000 15,086 9,48
1815 2,465,000 9,783 4,54
1865 4,099,000 32,680 10,22
1900[2] 5,140,000 29,743 6,48
I äldre tider troddes allmänt, att Sverige under den tidigare
medeltiden (före den stora »digerdöden» omkring år 1350) haft en folkmängd
af flera millioner människor. Men denna åsikt är numera öfvergifven.
År 1570 skulle Sverige, enligt här meddelade beräkning, ägt, inom
nuvarande gränser, vid pass 900,000 inb. Det sjuttonde århundradet,
för vårt folk så rikt både på ära och lidanden, synes till trots för de
nästan ständiga krigen hafva medfört en icke obetydlig folkökning,
så att vid dess utgång Sverige, inom sina nuvarande gränser, torde
hafva inneslutit en folkmängd af i det närmaste 1 1/2 million.
Under 1700-talets bägge första årtionden drogos öfver vårt folk
outsägliga lidanden af det »stora nordiska kriget». Helt säkert
skall man därför icke förvåna sig att för år 1720 finna Sveriges
folkmängd betydligt’ ringare än år 1700. Efter återvunnen fred följde
en mansålder (1721/55) af lugna och lyckliga tider, under hvilka
vårt folk hämtade nya krafter och såväl på det ekonomiska som det
vetenskapliga området] (Linné och hans lärjungar m. fl. andra) gjorde
i hög grad betydelsefulla framsteg. Också växte vårt lands folkmängd
under denna tid med nära nog 10 °/°° årligen, något som i den tidens
Europa icke torde ägt många motstycken. Vid 1768 års slut befanns
det nuvarande Sveriges folkmängd hafva fyllt sin andra million.
Mindre hugnesam är vårt folks historia under tidrymden 1757/1813,
utmärkt ånyo af förluster och lidanden af flera olika slag, hvilka
icke underläto att gifva sig uttryck i en minskad folkökning. Ar
1809 förlorades slutligen det gamla dotterlandet Finland; fem år
senare kommer unionen med Norge till stånd. Härmed äro vi hunna
till »den nyaste tidens» gräns.
Den period af oafbruten fred, som därefter beskärts vårt folk,
inledes med en tidrymd af femtio år, 1815/66, under hvilka
folkmängden växte hastigare, än som vare sig förr eller senare
varit händelsen. Det var den sista epoken för det gamla, mera
patriarkaliska systemet inom näringslifvet i vårt land. Under de
årtionden, som sedan dess förflutit, har Sverige inryckts inom
ramen af den moderna storindustrialismen och världskonkurrensen -
under omständigheter som för oss i många hänseenden varit ovanligt
ogynnsamma. Det kan ej förvåna, att, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
