Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.3. Folklynne och sociala förhållanden - II.3.a. Folklynne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKLYNNE.
129
Otvifvelaktigt framgår af det nu sagda, att en utpräglad humanitet
ingår såsom ett hufvuddrag i det svenska lynnet. Den roll vårt
folk i historien spelat gentemot andra folk gifver äfven härom
otvetydiga vittnesbörd.
Ej många exempel har historien att omförmäla - kanske ej ens något -
liknande det, då Sverige af det eröfrade Finland skapar ett med sig
jämbördigt broderfolk, gifver det full delaktighet af sin kultur och
bokstafligen uppfostrar detsamma, - såsom i det enskilda lifvet den
äldre uppfostrar den yngre, men såsom folken emellan förhållandet
annars nära nog undantagslöst icke är. Och hvarhelst ett svenskt
välde en gång utöfvats - såsom i Östersjöprovinserna, Pommern och
annorstädes - lefver det i godt minne såsom ett rättvisans och
humanitetens välde, det där aldrig sökt för egen fördel undertrycka
men väl, såvidt möjligt, utveckla och höja. Ett betecknande litet
exempel härutinnan gifver den enda af svenskar grundade kolonien i
främmande världsdelar eller det s. k. Nya Sverige. Ensamt af alla
de europeiska folken lefde svenskarne här i fullständig fred med de
indianska urinbyggarne och läto sig i allt sitt förhållande till
dem ledas af mänsklighet och rättvisa, hvarför ock Nya Sveriges
folk af indianerna alltid benämndes blott »våra hvita bröder».
Äfven inom eget land utöfvar svensken gärna denna nobla rättrådighet,
som är en af samhällets fastaste grundvalar och mången gång bryter
udden af en i och för sig ofullkomlig samhällsordning. Utan kännedom
om detta faktum gör man sig ofta om Sveriges sociala tillstånd
i både äldre och nyare tider en ofördelaktigare föreställning,
än det i själfva verket förtjänar.
En yttring af samma humanitet är svenskens utpräglade motvilja mot
rätthafveri af hvarje slag. Ingenstädes mötes med så ringa sympati
som i Sverige försöket att ensidigt häfda egen juridisk rätt med
åsidosättande af andras på billighet grundade anspråk.
En högt utvecklad organisationsförmåga är ett annat karakteristiskt
drag för Sveriges folk och förklarar säkerligen till stor del den
fasthet och stadga, som Sveriges samhällsskick genom århundraden
ådagalagt. I samband härmed står en ovanlig förmåga att kunna
underordna sig utan åsidosättande af personlig värdighet och
en lika ovanlig förmåga att kunna befalla utan öfvermod eller
öfversitteri. Mångenstädes inträffar i våra dagar i aflägsna
länder, att unga svenska ingeniörer såsom arbetschefer kommendera
arbetarskaror af hundraden eller tusental och göra det med den lugna
hofsamhet, den kraft i förening med rättvisa, som göra lydnaden till
en sj älf skrifven sak, icke till ett tvång, och som åstadkomma på
en gång det bästa förhållande mellan öfver- och underordnade och
det bästa resultatet af arbetet.
Svenskens höga uppskattande af ett artigt och tillmötesgående
umgängessätt är väl bekant, liksom ock hans gästfrihet. Vid
högtidliga tillfällen älskar svensken glans och ståt och skattar
därvid ofta alltför mycket åt retoriken. En viss böjelse för det
teatraliska kan icke heller förnekas men blott i fråga om det
yttre uppträdandet och vid tillfällen af mindre betydelse i och
för sig. Att i allvarets stund
Sveriges land och folk.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
