Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.3. Folklynne och sociala förhållanden - II.3.e. Seder och lefnadssätt, af litteratören J. P. Velander, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 II. DET SVENSKA
FOLKET.
Ärliga förbrukningen, pr inb., af brännvin, 1891/90.
Liter å 50 % alkohol.
Liter å 50 % alkohol.
Danmark. Belgien.
Tyska Frankrike. Sverige. Schweiz, riket.
Britt, ö’arna.
Norge. Finland.
I detta sammanhang må ock nämnas det i Sverige, liksom i Ryssland,
brukliga »smörgåsbordet», som består däruti, att måltiden inledes med
bröd och smör (samt brännvin), hvartill förtäras mindre kvantiteter
af en hel mängd kallskurna (stundom äfven varma) rätter. Detta bruk
befinner sig dock för närvarande i aftagande.
I tab. 28 meddelas en jämförelse mellan Sverige och andra länder med
afseende å konsumtionen af några viktigare förbrukningsartiklar,
och i tab. 29 en öfversikt af denna förbruknings ökning eller
minskning i vårt land under den senaste mansåldern. I diagrammet
sid. 143 är för hvete och rågs vidkommande öfverblicken sträckt
tillbaka ända till århundradets begynnelse. Den starka ökningen i
fråga om förbrukningen af de ädlare sädesslagen, i synnerhet hvetet,
framträder tydligt. Mycket starkt har äfven kaff^förbrukningen ökats,
och öfver hufvud hör vårt folk numera till de mest kaffedrickande
(i Nordsverige går man ofta rent af till öfver-mått härutinnan,
särskildt inom den kvinnliga befolkningen). Däremot är teet ännu
inskränkt blott till de förmögnare klasserna. Förbrukningen af socker
har ökats ofantligt, genom de fallande prisen och uppkomsten af en
inhemsk sockerproduktion; öfver hufvud har alltid sockret spelat
en mycket stor roll i den svenska mathållningen.
Förbrukningen af kött beräknas af P. FAHLBECK för åren 1885/88
till omkring 28 kg. årligen pr inb., hvilket är ungefär lika med
det europeiska medeltalet. Denna förbrukning har tvifvelsutan ökats
under senare tider, men sifferuppgifter därom föreligga icke. Däremot
är förbrukningen af mjölk, som af G. LILJEHOLM år 1885 uppskattades
till 183 liter pr inb. (säkerligen en ovanligt hög siffra),
TAB. 29.
Ärliga förbrukningen pr inbyggare, i Sverige.
Bränn-
, Medeltal för
Hvete.
Råg.
Potatis.
Kaffe.
Te.
Socker.
vin.
01.
Yin.
Tobak.
åren
Kg.
Kg.
Kg.
Hg.
Hg.
Kg.
Liter å 50 %.
Liter.
Liter.
Hg.
1861/70
17
109
202
17-3
0’08
4-87
9’76
ll’O
0-4
7’13
1 1871/80
23
123
242
23-3
ö-n
7’63
10-96
16-8
0-8
9-76
, 1881/90 ......
35
132
235
30-4
0’18
10-57
7’50
21-8
0-6
9-72
: 1891/95 _____
51
124
242
34-5
0-31
16-08
6-67
27-6
0-6
10-53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
