Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.3. Folklynne och sociala förhållanden - II.3.e. Seder och lefnadssätt, af litteratören J. P. Velander, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
IT. DET SVENSKA FOLKET.
Hushållen i Sverige voro ännu långt in i detta århundrade ofta
mycket stora, men i senare tider har deras storlek i genomsnitt
förminskats, enär tjänarnes antal inskränkes och biträdena i yrket
numera endast undantagsvis tillhöra ar-betsgifvarens hushåll. Vid
1870 års folkräkning funnos på hvarje tusental hushåll 195
kvinnliga tjänstehjon, men år 1890 endast 129. Ett stort antal
svenska tjänstflickor utvandra årligen till Amerika, där de för
sin pålitlighet och villighet äro mycket eftersökta.
Gamla nationaldräkter från Ingelstads härad, Skåne. (Nordiska
museet.)
o Om lefnadssätt, seder och bruk hafva skrifvits volymer rörande
vårt folk såväl som andra; att här lämna annat än några spridda
antydningar är naturligtvis omöjligt. Hvad angår de bildade
klasserna, är deras lefnadssätt i hufvudsak lika med det allmänt
vedertagna i våra dagars Västeuropa, med den nyansering som
kan föranledas af vårt folks särskilda karaktärsdrag, såsom den
utpräglade fallenheten att representera och att visa gästfrihet,
de i allmänhet rätt högt ställda lefnadsbehofven o. s. v., men äfven
den hänsynsfullhet och ridderlighet, den verkliga humanitet i detta
ords vidsträcktaste betydelse, som man så ofta återfinner hos den
bildade svensken. Äfven det lätt upptända, något fantastiska draget i
svenskens lynne gifver helt naturligt sin färg åt lefnadssättet, som
ej mindre präglas af den starka känslan för naturen - i våra dagar
särskildt yttrande sig i ett utbredt turist- och idrottslif. - Hos
de lägre befolkningslagren återkommer a!1to detta i enklare former,
och äfven i fråga om lefnadssättet minskas alltmera afståndet mellan
olika klasser. Att en viss råhet i lynnet ännu mångenstädes kvarstår
såsom ett arf af de sekellånga krigen, är redan i det föregående
om-nämndt; å andra sidan gifver den allmänt utbredda läskunnigheten
och en merendels vaken lärgirighet allmogen en lyftning, som icke
återfinnes hos i detta fall mindre gynnade folk.
Här ofvan är antydt, att svensken gärna »slår på stort» vid festliga
tillfällen. I hvardagslag däremot är lefnadssättet oftast enkelt,
för den fattigare befolkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
