Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III.
STATSFÖRFATTNING OCH FÖRVALTNING.
Sveriges styrelseform har i alla tider, så långt tillbaka
historien når, varit monarkisk, och statens chef har burit titeln
konung. Efter föreningen med Norge (1814) är konungens officiella
titel: Sveriges, Norges, Grotes och Vendes konung. Namnet Grotes
i denna sammanställning utmärker Grötaland eller Sydsverige, i
motsats till Svealand, eller mellersta (och norra) Sverige, hvilket
i konungatiteln af gammalt betecknats med ordet Sverige. På grund
af detta senare förhållande plägar i utländska handböcker Svealand
ofta kallas Egentliga Sverige, hvilket dock i våra dagar är alldeles
vilseledande. - Hvad slutligen angår titeln »Vendes konung», erinrar
densamma om tiderna för Sveriges välde på andra sidan Östersjön.
Sveriges riksvapen består af en fyrdelad sköld, belagd med kors af
guld samt med en hj ärtsköld, innefattande det kungliga bernadotteska
vapnet. I första och fjärde fälten af skölden ses tre gyllene kronor
på blå grund (s. k. Svealands vapen) och i andra och tredje fälten
gyllene lejon öfver tre snedbjelkar af silfver (s. k. Götalands
vapen); sköldens öfre del krönes af en kunglig krona. Såsom
sköldhållare äro utförda två gyllene lejon. Vapenmanteln af bildas
såsom purpur och1 fodrad med hermelin.
I det vapen, som representerar den svensk-norska unionen, upptages
högra hälften af det svenska vapnet (ofvan beskrifna andra och
fjärde fälten), den vänstra hälften åter af Norges vapen (ett
gyllene lejon med en bila mellan ramarna), det hela på röd grund.
Den svenska flaggan är blå med ett gult kors. Vänstra öfre hörnet
upptages af det s. k. unionsmärket, i hvilket Sveriges färger äro
sammanställda med Norges (rödt, hvitt och blått). Den svenska
örlogsflaggan är tretungad och ämbetsflaggan för civila verk
tvåtungad men handelsflaggan rektangulär.
De svenska ridåar ordnar na äro fem till antalet, nämligen
serafimer-, svärds-och nordstjärneordnarna sedan år 1748, vasaorden
sedan 1772 samt Karl XIII:s orden (för frimurare) sedan år 1811.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
