Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.1. Statsförfattningen - III.1.a. Historik och nuvarande statsförfattning, af lektorn fil. dr E. Hildebrand, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 III. STATSFÖRFATTNING OCH
FÖRVALTNING.
Riksdagen ensam beslutar om upptagande af lån och sköter sådana,
enligt år 1789 införd sed, genom sju af densamma valda fullmäktige
(Riksgäldskontoret). Sedan gammalt har riksdagen ensam garanterat
och styrt Riksbanken, tills konungen 1898, i sammanhang med
riksbankens förestående öfvervägande af all sedelutgifning,
fick rätt att utse ordförande i densamma, liksom att deltaga i
banklagstiftningen. Riksdagen bestämmer grunderna för kronogodsens
förvaltning, liksom för myntet, i båda fallen med öfvertagande af
kronan fordom tillhöriga prerogativ.
Riksdagens makt öfver statsregleringen blir fullt effektiv genom
den rätt den sedan 1809 äger att genom revisorer granska hela
statshushållningen. Dessa samlas numera årligen, ha tillträde till
alla statens räkenskaper och institutioner och skola särskildt
tillse, att riksdagens beslut i fråga om statsregleringen blifvit
iakttagna, men hafva på samma gång småningom börjat yttra sig
om statsförvaltningen i allmänhet, ändamålsenligheten eller
oändamålsenligheten i dess gång o. s. v.
Äfven öfver domare och ämbetsmän utöfvar riksdagen kontroll
genom en särskild delegerad, en justitieombudsman, som årligen
väljes. Denne har dels i allmänhet att öfvervaka rättsskipningens
gång och föreslå åtgärder till dess förbättring, dels att tillse,
att domare och ämbetsmän i sin verksamhet som-sådana icke träda
enskilda personers rätt för nära. Anser han, att detta har skett,
bör han ställa vederbörande inför rätta för att få en laga utredning
af saken. Äfven kunna enskilda hos justitieombudsmannen anmäla sin
sak, om de anse sig af domare eller ämbetsmän ha lidit orätt.
Slutligen äro statsråden ansvariga inför riksdagen. I regeringsformen
äro för detta ansvars utkräfvande vidlyftiga former angifna,
för hvilka här nedan redogöres men hvilka numera delvis fallit ur
bruk. Faktiskt har äfven i Sverige det parlamentariska statsskicket
så småningom gjort sig gällande, och ingen regering kan numera
bestå utan att åtnjuta riksdagens förtroende. Särskildt plägar till
statsminister tagas en representant för den rådande meningsriktningen
inom kamrarna.
De för ministeransvarigheten i regeringsformen föreskrifna
formerna äro följande. Vid hvarje riksdag öfverlämnas till
ett särskildt utskott, konstitutionsutskottet, statsrådets
protokoll, hvilka utskottet sedan läser för att därpå till
riksdagen afgifva sitt betänkande. Skulle utskottet finna,
att någon konungens rådgifvare icke skött sitt ämbete med nit,
oväld eller skicklighet, anmäler det honom inför riksdagen, som
då kan hos konungen begära hans afskedande. Härå fäster konungen
det afseende han finner för godt. Skulle åter utskottet finna, att
någon konungens rådgifvare handlat emot grundlag eller allmän lag,
eller tillstyrkt öfverträdelse däraf, eller underlåtit att göra
föreställningar däremot, eller såsom föredragande kontrasignerat
ett mot regeringsformen stridande beslut, skall utskottet ställa
honom inför en riksrätt. Dennas sammansättning är på förhand bestämd
och ganska egendomlig - i det domstolen utgöres af ett antal högre
ämbetsmän. Af alla dessa föråldrade bestämmelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
