Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.1. Statsförfattningen - III.1.b. Riksdagens sammansättning och arbetssätt, af litteratören J. P. Velander, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIKSDAGENS SAMMANSÄTTNING OCH ARBETSSÄTT.
167
lar flertalet finansfrågor, har härigenom blifvit det viktigaste och
inflytelserikaste utskottet. Bevillningsutskottet sysselsätter sig
med frågor rörande vissa skatter, de s. k. bevillningarna. Föremålen
för Banko- och Lagutskotten angifvas af deras namn. - Antalet
medlemmar i de ordinarie utskotten är 16 i hvartdera af de
båda här ofvan sist anförda, 20 i hvartdera af bevillnings- och
konstitutionsutskotten samt 24 i statsutskottet - i hvarje fall
hälften från hvardera kammaren.
För behandling af frågor, som egentligen höra under ordinarie
utskotts behandling, kan riksdagen äfven tillsätta s. k. Särskilda
utskott, hvilket ofta sker i fråga om ärenden, som kr af va en
mera omfattande behandling. För ärenden, som ej tillhöra ordinarie
utskott, tillsätter hvardera kammaren för sig ett eller flera
Tillfälliga utskott, i mån af behof. Endast om dessa utskotts
förslag leda till ett positivt beslut i kammaren, går frågan vidare
till med-kammaren.
Utskotten spela en betydande roll inom den svenska riksdagen,
bland annat genom det personliga samarbete, som genom dem kommer
till stånd mellan de båda kamrarnas ledamöter - ett för Sverige
egendomligt drag.
Föredragningen af ärendena sker så vidt möjligt samtidigt i
båda kamrarna, för hvilket ändamål föredragningslistorna i sina
hufvuddrag uppgöras gemensamt af den s. k. talmanskonferensen, som
utgöres af talmännen och vice talmännen samt tre ledamöter från
hvardera kammaren. Uti öfverläggningarna kunna äfven statsråden
deltaga (äro de ledamöter af kammaren, kunna de äfven deltaga i
besluten, med några få undantag). Särskilda bestämmelser afsedda
att förhindra s. k. »obstruktion» finnas icke och hafva ej heller
hittills varit af nöden. Öfver diskussionen föres stenografiskt
protokoll. Voteringssättet, i händelse att flera olika förslag äro
framställda, företer formella egendomligheter, som ej återfinnas
i andra länder. Voteringen sker med slutna sedlar, där ej beslut
fattas genom acklamation.
Fatta kamrarna olika beslut i något ärende, som tillhör ordinarie
utskotts behandling, skall utskottet, så vidt möjligt, afgifva
förslag till sammanjämkning. För definitivt bifall fordras
sammanstämmande beslut af bägge kamrarna. (Huru därjämte särskildt
skall förfaras vid ändring af grundlag, är meddeladt här ofvan
sid. 161.) Undantag från regeln om att båda kamrarnas bifall
erfordras göra finansfrågorna, hvilka, i händelse af olika beslut,
afgöras genom gemensam votering, i det nämligen båda kamrarna votera
ånyo och resultatet bestämmes af de sammanlagda röstetalen. Denna
anordning, som har sin rot i äldre svenska statsförfattningar, har
varit af stor praktisk betydelse, i det den motverkat uppkomsten
af konstitutionella strider mellan de båda kamrarna.
Öfverblickar man den svenska riksdagens sammansättning, framträda
hufvudsakligen tvenne egendomligheter. Den första är, såsom
förut påpekats, det stora antalet bönder, som där hafva sitt
säte (öfver 100, hufvudsakligen i Andra kammaren). Till följd af
århundradens tradition hafva våra riksdagsbönder förvärfvat en vana
vid offentligt uppträdande, en själf känsla och en sakkunskap, som
låter dem på intet sätt stå tillbaka för de högre samhällsklassernas
representanter eller för folkrepresentanter i andra länder. - Det
andra utmärkande draget är talrikheten inom riksdagen af st ät s
ämbetsmän - äfven af s. k. för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
