Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.2. Statsförvaltningen - III.2.c. De officiella kartverken, af f. d. öfverdirektören och chefen för Statistiska centralbyrån fil. dr E. Sidenbladh - III.2.d. Statsfinanserna, af litteratören J. P. Velander, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
D) Sjökort. Ar 1756 begynte svenska staten taga befattning med upprättandet af tillförlitliga sjökort, och under återstoden af sagda århundrade utgafs en mängd kartor öfver Sveriges kuster. Mellan åren 1797 och 1848 skedde mätningarna fortfarande genom statens försorg, men kartorna utgåfvos af enskilda. Ar 1849 upprättades slutligen för ändamålet ett till Sjöförsvarsdepartementet hörande ämbetsverk, efter 1871 benämndt Sjökarteverket, och de redan befintliga tryckplåtarna blefvo inköpta af staten.
De af Sjökarteverket utgifna kartorna äro dels passkartor i l:300,000 och l:550,000, dels kustkartor i l:200,000 och l:250,000 (pass- och kustkartorna konstruerade enligt den växande eller Mercators projektion) och dels specialkartor i l:50,000 och l:100,000 (enligt den koniskt skärande projektionen). De svenska sjökorten omfatta Östersjön, Kattegatt och Skagerack samt Sveriges större insjöar. Dessutom utgifver Sjökarteverket
seglingsbeskrifningen »Svenske lotsen».
Statsfinanserna.
Sveriges finansväsende företer den egendomligheten, att förvaltningen af statsskulden är öfverlämnad till ett särskildt ämbetsverk, Riksgäldskontoret, som ej sorterar under regeringen utan uteslutande under riksdagen. Till en början hade Riksgäldskontoret att uppbära och förvalta äfven en del af statens inkomster och med dem bestrida vissa utgifter, men denna anordning upphörde år 1874. Hufvudverket för förvaltningen af statens inkomster och utgifter är Statskontoret.
Ännu en egendomlighet för vårt land är, att en stor del af utgifterna för militära ändamål icke varit upptagna i statens budget, enär de utgjorts in natura af innehafvarne af vissa kategorier af landets jord, som haft sig detta slags skattskyldighet ålagd (det
s. k. indelningsverket). Denna skyldighet blef betydligt nedsatt år 1885, och för återstoden betalar staten från och med år 1893 en successivt stigande ersättning, som år 1904 skall hafva uppnått prestationernas fulla värde. Efter hand upptagas sålunda i budgeten äfven dessa utgiftsposter, ett förhållande som delvis förklarar den starka stegringen af Sveriges budget under senare år beträffande försvarsväsendet.
Hela beloppet af svenska statens utgifter under tidrymden 1866/95 samt år 1899 framgår, såvidt de äro i riksstaten upptagna, af tab. 31.
I budgeten skiljer man mellan ordinarie utgifter och extraordinarie. De förra, som äro fastställda att utgå år efter år, anses icke kunna förändras eller afskaffas utan
regeringens medgifvande; dock är detta icke med klara ord angifvet i grundlagen. - De flesta statsutgifterna fördelas på tio (före år 1900 nio) så kallade hufvudtitlar, af hvilka den första omfattar civillistan och den tionde pensionsväsendet; de öfriga åtta motsvara hvart och ett af de åtta regeringsdepartementen. De utgifter, som utgå från Riksgäldskontoret (för statsskulden m. m.), upptagas dock »utanför hufvudtitlarna», och detsamma är fallet jämväl med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
