Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.2. Statsförvaltningen - III.2.d. Statsfinanserna, af litteratören J. P. Velander, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 III. STATSFÖRFATTNING
OCH. FÖRVALTNING.
TAB. 32. Specifikation af statens utgifter.
utgifter.
År 1870.
Kronor.
År 1880.
Kronor.
År 1890.
Kronor.
År 1899.
Kronor.
Hufvudtitlar. 1
I. Kungl. Hof- och slottsstaterna II. Justitiedepartementet
......
1,417,000
2,801,092
1,218,000 3,865,862
1,320,000 3,958,670
1,420,000 3,991,939
III. Utrikesdepartementet ......
635,311
626,340
608,614
538,663
IV. Landtf or svarsdepartementet ... V.
Sjöförsvarsdepartementet
10,385,160 5,974,035
18,320,868 6,284,424
21,744,775 8,261,047
33,055,515 12,912,977
VI. Civildepartementet
4,121,216
5,709,045
6,663,912
9,824,691
VII. Finansdepartementet
7,727,854
16,176,558
17,522 326
25 614 814
VIII. Ecklesiastikdepartementet ......
5,360,920
10,958,782
14,400,144
18,667,292
IX. Pensions- o. indragn. -staterna
Öfriga utgifter. Statens järnvägar 2
1,983,585
3,336,552
4,822,653
2 400 000
5,816,040 9 350 000
Statsskulden 3
5,675,438
10 571 973
10 271 125
9 191 746
Öfriga 4 ........................................
1,544,168
1,236,145
1,756,964
5,237,315
Summa
47,625,779
78,304,549
93,730,230
135,620,992
Bland de ordinarie statsinkomsterna märkas vidare en del direkta
skatter. En af dessa, nämligen mantalspenningarna, utgår med
visst belopp för hvarje arbetsför person öfver aderton års ålder:
med 40 öre för man och 20 öre för kvinna. Med undantag för denna
och en ungefär lika hög skatt, som kan af kommunerna påläggas
för folkskoleväsendet (samt i en del socknar vissa afgifter till
prästerskapet), äfvensom slutligen den s. k. sjukvårdsafgiften, som
pålägges af landstingen, äro personliga utskylder numera afskaffade
i vårt land.
Statens viktigaste ordinarie inkomster voro i äldre tider de
så kallade grundskatterna^ hvilkas afskaffande emellertid nu är
beslutadt och skall vara fullbor-dadt år 1904. Af ålder hafva dessa
skatter ålegat jorden, men redan tidigt blefvo adeln och kyrkan
för sina gårdar i större eller mindre mån befriade från deras
utgörande. Slutligen fästes skatteskyldigheten eller skattefriheten
vid hvarje särskildt hemman såsom sådant, oberoende af hvad stånd
ägaren tillhörde. Ursprungligen utgingo dessa skatter in natura och
voro både till namn och belopp olika i olika landskap. Med tiden
sammanfördes de i allt färre titlar, och från och med 1869 utgå de
med fast årligt belopp i penningar.
Grundskatternas aflösning eller afskrifning har under ett fjärdedels
århundrade (1867/92) varit vårt lands mest brännande politiska
fråga. År 1885 beslöts deras nedsättning med 30 % och genom beslut af
1892 och 1898 är afgjordt. att återstoden skall successive afskrifvas
under åren 1893/1903. I deras ställe träder en redan förut befintlig
men nu tillökad skatt, utgående ej med ett fixeradt belopp utan
efter jordens värde (som hvart femte år omtaxeras) och efter samma
grund för all jordegendom. Denna skatt (bevillningen) hör till de
»extraordinarie» statsinkomsterna och behandlas här nedan.
1 Från och med 1900 äro hufvudtitlarna tio, i det
Jordbruksdepartementet införts såsom den nionde, hvarefter
pensions- och indragningsstaterna bilda den tionde. - 2 Anslag till
järnvägsbyggnader och ny materiell. Upplånade medel äro här icke
inräknade. - 3 Jfr anm. 3 sid. 187. - 4 För år 1899 ingå här bland
annat utgifter för riksdagen och dess verk 735,000 kr., utgifter
för arbetarnes olycksfallsförsäkring och sjukkasseväsendet 192,755
kr., afsättning till en fond för arbetarförsäkringen 1,400,000 kr.,
samt restitution af skatt för denatureradt brännvin 1,104,593 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
