Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.4. Kyrkliga förhållanden. Af fil. dr C. Fr. Lundin, Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKLIGA FÖRHÅLLANDEN.
247
som är känd under namnet Frälsningsarméen, räknar nu efter sjutton
års verksamhet i Sverige 438 kårer och utposter, 859 officerare
och 13,042 soldater samt har upprättat 55 sociala inrättningar. Af
engelskt ursprung äro ock Kristliga föreningarna af Unga män (omkring
110 föreningar med 7,700 medlemmar och af Unga kvinnor (omkring
50 föreningar med 4,700 medlemmar). Den kristliga studentrörelse,
som under sista årtiondet gifvit kraftiga impulser åt det religiösa
lifvet vid nordens högskolor, har sitt upphof i Nordamerika. - Af
icke protestantiska trosbekännare märkas romerska katoliker (till
ett antal af inemot 2,000) samt judar (omkring 3,400). Katolikernas
antal har under senare år ökats ganska betydligt.
Med denna mångfald af religiösa partier följer naturligtvis mycken
söndring och ömsesidigt förkättrande men också en utomordentligt
liflig missionsverksamhet. I spetsen för både den inre och yttre
missionen gå Fosterlandsstiftelsen och Missionsförbundet, hvilka
ock hafva egna missionsskolor. På sina utländska missionsfält
räkna de resp. ungefär 70 och 50 missionärer, manliga och
kvinnliga. Svenska kyrkan drifver sedan 1874, genom en af kyrkomötet
vald styrelse under ärkebiskopen som ordförande, hednamission
i Afrika och Indien med tillsammans omkring 25 missionärer. I
Kina arbeta flera föreningar, särskildt den konfessionslösa
Svenska Kinamissionen (25 missionärer). Bland lapparne verkas
bl. a. Svenska missionssällskapet, ett af de äldsta i Sverige
(stiftadt år 1835). Mycket göres ock för att bereda religionsvård
åt sjömän i främmande hamnar, och judarne äro heller icke förgätna.
Svenska bibelsällskapet har sedan sitt bildande (1815) spridt
biblar och nya testamenten i öfver 1,150,000 ex. Efter föredöme
från Tyskland har diakonien vunnit ej obetydlig utbredning. Den
femtio år gamla Diakonissanstalten, nu vid Ersta i Stockholm, har
under J. C. Bring s ledning (åren 1862/98) utvecklat sig till en
viktig och välsignelserik faktor i svenska kyrkans lif. Den har
nu omkring 240 »systrar», af hvilka ett 50-tal tjänstgöra såsom
församlingsdiakonissor. På sista tiden har denna form af diakoni
tillvunnit sig alltmera ökad uppmärksamhet, särskildt i Stockholm och
andra större städer. Så är ock förhållandet med frågan om förbättrad
själavård åt den talrika arbetarbefolkningen i storstädernas
utkanter, hvilken är i fara att alldeles afkristnas. Äfven på landet
lämnar det religiösa tillståndet mångenstädes mycket öfrigt att
önska. Enligt en beräkning, gjord af V. RUNDGREN, skulle söndagligen
20 % af Sveriges befolkning besöka statskyrkans gudstjänster och 5 %
dissenternas. Af de konfirmerade skulle föga mer än hälften kvarstå
i nattvardsgemenskap med kyrkan.
Med de talrika svenska emigranterna i Förenta staterna råder en
liflig förbindelse äfven af religiös art. Liksom i moderlandet äro
svenskarne där delade i flera olika kyrkliga partier. Flertalet
af de religiöst intresserade - många stå utanför hvarje kyrkligt
samfund - hafva anslutit sig till den lutherska Au~ gustanasynoden,
som räknar mer än 750 kyrkor och predikolokaler, 453 präster och
vid pass 150,000 åhörare söndagligen och hvars årliga utgifter uppgå
till inemot 2 millioner kronor. Synoden har sedan år 1860 ett eget
läroverk i förening med prästseminarium i Rock-Island i Illinois,
med 27 lärare och 575 studerande. Det är icke ovanligt, att synodens
präster erhålla Kungl. Maj :ts tillstånd att tjänstgöra inom svenska
kyrkan. Svenska missionsförbundet har ock talrika anhängare bland
svenskarne i Amerika; många hafva ock slutit sig till de reformerta
sekterna, särskildt till baptisterna och metodisterna. t
En religiös riktning, som icke räknar synnerligen många bekännare
men för oss svenskar har, utom annat, äfven det intresset att
hafva utgått från vårt land, är Nya kyrkan, stiftad af den ryktbare
Emanuel Svedenborg (född i Stockholm år 1688, död år 1772).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
