Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.5. Samhällsrörelser - III.5.a. Kvinnofrågan, af fröken Gertrud Adelborg, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om än redan i äldre tider både lag och sed i viss mån tryggade
kvinnans ställning, tillhöra dock de afgörande reformerna i detta
fall vårt eget tidehvarf. Sedan år 1845 äger svensk kvinna lika
arfsrätt med mannen, och sedan år 1863 är ogift kvinna myndig,
hvilket till en början inträdde vid uppnådda 25 års ålder
men alltsedan 1884 från uppnådda 21 år, eller samma ålder som
mannen. Änka är myndig af hvad ålder hon vara må.
Mindre gynnsam är allt framgent den gifta kvinnans ställning. Den
gifta kvinnan står fortfarande under mannens målsmanskap och
är således i själfva verket omyndig. Mannen äger i allmänhet
förvaltningsrätt öfver hennes egendom. Enligt lag af år 1874 är
dock denna rätt så till vida inskränkt, som hustrun kan genom före
äktenskapet upprättadt »förord» vinna rätt att själf förvalta
sin egendom eller viss del däraf, liksom hon ock har denna rätt
beträffande hvad som tillfaller henne genom gåfva eller testamente
med villkor, att egendomen skall tillhöra henne enskildt, äfvensom
beträffande hvad hon genom eget arbete förvärfvar. Genom lag af år
1898 har äfven mannens rätt att förfoga öfver hustrun tillhörig
fast egendom blifvit i vissa afseenden inskränkt och hustruns
ansvarighet för af mannen under äktenskapet gjord gäld begränsats,
hvarjämte åt hustrun beredts lättare tillfälle än förut att vinna
boskillnad och därigenom rätt att själf råda öfver sitt gods.
Under de senaste årtiondena har en betydande omkastning ägt rum inom
kvinnans arbetsområde. Kvinnans arbetskraft, som förr fann riklig
användning i de mångskiftande sysslorna inom hemmet, blef i detta
afseende mångenstädes utan värde, sedan industriens utveckling låtit
sådana arbeten ske till långt billigare pris inom fabrikerna. Att
förskaffa de sålunda frigjorda arbetskrafterna en annan användning
blef en uppgift, som alltmer trädde i förgrunden. Beträffande de
lägre klassernas kvinnor gick detta lätt, genom den anställning
som just af fabrikerna erbjöds dem. Beträffande de högre klasserna
åter kräfdes tydligen speciell utbildning för nya arbetsfält, och
tillfällen därtill hafva ock under de senaste femtio åren i stor
skala beredts.
En mängd högre flickskolor hafva upprättats af enskilda, med ej
obetydligt understöd af staten, och staten själf underhåller ett
seminarium för utbildande af lärarinnor vid dessa skolor samt flera
seminarier för utbildning af lärarinnor vid folkskolorna. År 1856
erhöll kvinnan tillträde till Musikaliska akademiens konservatorium
och år 1866 till läroanstalten vid De fria konsternas akademi. År
1870 öppnades för henne universiteten, och under åren 1871/1900
hafva sammanlagdt 605 kvinnor aflagt mogenhetsexamen. År 1870 erhöll
kvinnan rätt att aflägga medicinska och år 1873 öfriga akademiska
examina (utom de teologiska), och vi hafva för närvarande i Sverige
3 kvinnliga filosofie doktorer och 9 praktiserande kvinnliga läkare
samt en kvinnlig juris doktor (anställd såsom docent vid Uppsala
universitet). I förbigående må erinras om att Stockholms högskola
var den första i Europa, som anställde en kvinna såsom professor
(fru Kovalevski). – Till Gymnastiska centralinstitutet hafva
kvinnor haft tillträde sedan 1864. Vid post- och telegrafverken
erhålla kvinnor anställning sedan 1863 och vid järnvägarna sedan
1869. Å banker och kontor samt i statens ämbetsverk ökas kvinnornas
antal starkt, och inom folkskollärarkåren utgöra lärarinnorna en
ständigt växande pluralitet. För utbildning af sjuksköterskor har
bedrifvits en i hög grad omfattande verksamhet under senare år,
hvarom se under afd. Hälso- och sjukvård i det föregående.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
