Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.3. Den högre undervisningen. Af professorn dr Ernst Carlson, Göteborg - IV.3.a. Statsuniversiteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3. DEN HÖGRE UNDERVISNINGEN.
Sverige äger tvenne statsuniversitet, nämligen ett i Uppsala,
stiftadt 1477 och det äldsta i den skandinaviska Norden, samt
ett i Lund, stiftadt 1668, hufvudsakligen för främjande af de då
nyss från Danmark eröfrade provinsernas närmare sammanknytning med
det öfriga Sverige. Bägge statsuniversiteten äro alltså - liksom i
England - förlagda till landsortsstäder. För att i Stockholm ersätta
bristen på ett hufvudstadsuniversitet har därstädes genom enskild
offervillighet upprättats en högskola, och detsamma har skett i
Sveriges andra stad, Göteborg. Därjämte finnes sedan år 1810 i
Stockholm en medicinsk fakultet, det s. k. Karolinska institutet,
som är upprättadt och underhållet af staten.
Sverige är alltså i förhållande till sin folkmängd ganska väl
utrustadt med vetenskapliga högskolor. Utom Sveriges gränser finnas
ock tvenne universitet, som äro grundlagda under svensk styrelse,
nämligen universitetet i Helsingfors för Finland, grundadt 1627
(ursprungligen i Åbo), samt i Dorpat för Livland, grundadt 1632 och
det nuvarande ryska rikets äldsta universitet. Från 1648 till 1815
lydde därjämte universitetet i Greifswald under svensk spira. I våra
dagar hafva svenskarne i Amerika upprättat en prästbildningsanstalt,
Augustana College, Rock Island, Ill., som åtminstone från amerikansk
synpunkt kan räknas såsom en högskola.
Statsuniversiteten.
De af staten upprättade högskolorna äro, såsom ofvan nämnts, de
båda fullständiga universiteten i Uppsala och Lund samt Karolinska
mediko-kirurgiska institutet i Stockholm, det sistnämnda utgörande
endast en medicinsk fakultet men i sitt slag den största i vårt
land. Såsom de flesta af rikets öfriga offentliga undervisningsverk
lyda dessa anstalter under Ecklesiastikdepartementet.
Enligt gällande statuter af den 10 januari 1877 (med vissa ändringar
1891) utöfvas högsta inseendet öfver de båda universiteten och
Karolinska institutet af en kansler, som efter försiggånget val
af valmän från alla tre institutionerna utnämnes af Kungl. Maj:t.
Kanslern vakar öfver statuternas efterlefnad, utfärdar
instruktioner angående förvaltningen af universitetens drätsel och
egendom samt afgifver utlåtande i utnämningsfrågor och öfver hufvud
i alla sådana universitetsärenden, som underställas Kungl. Maj:ts
pröfning. Han uppbär icke någon aflöning men äger för sin
expedition förordna en aflönad kanslerssekreterare. Kanslerns
ställföreträdare och i vissa fall en mellanhand mellan honom och de
lokala akademiska myndigheterna är prokanslern, hvilkens ämbete för
universitetet i Uppsala utöfvas af ärkebiskopen och för universitetet
i Lund af biskopen öfver Lunds stift.
Närmaste vården och tillsynen öfver allt hvad universitetet rörer
åligger dess rektor, som väljes af större konsistoriet (se nedan)
bland universitetets ordinarie professorer för två år i sänder men
kan omväljas. Vid förfall för rektor skötes hans ämbete af en på
samma sätt och för samma tid vald prorektor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
