Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.6. Turistväsende och idrott - IV.6.b. Idrott, af öfverstelöjtnanten V. Balck, Stockholm - IV.7. Offentliga samlingar och institutioner för vetenskap och konst; den periodiska pressen. Af bibliotekarien fil. dr B. Lundstedt, Stockholm - IV.7.a. Akademier och lärda samfund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340 IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCH DEN ANDLIGA
ODLINGEN.
club och åtskilliga fältridtklubbar bildats, har ridning blifvit
allmännare öfvad äfven bland civilt folk och damer. Utmärkta
kapplöpningsbanor hafva anlagts, och kapplöpningar förekomma årligen
på flera ställen i landet. Jaktridter, pris-ridning, prishoppning,
orderridter, släpjakter och fältridter af olika slag anordnas
af fältridtklubbarna, och ridningen har fått en alltmer praktisk
riktning, i det att fältridning kommit till heders vid sidan af
den förut allenahärskande manege-ridningen.
Trafsj)ort förekommer visserligen, men denna har ej nått någon
större utveckling. Åtskilliga trafsällskap finnas emellertid,
hvilka anordna traftäflingar, mestadels vintertiden på isen.
- i
Inom hästsportens område har nyligen firats en triumf, i det
att ett millionpalats, ett Stockholms Tattersall^ uppförts och
invigts. Liksom Stockholms idrottspark torde vara enastående i
sitt slag och tjänar till förebild vid anläggningar utomlands af
liknande slag, så är ock Stockholms Tattersall enastående i elegans
och komfort.
Många äro alltså de idrottsgrenar, som of vas i Sverige, hvaraf
de förnämsta här blifvit nämnda, och idrotten är ännu stadd i
rask utveckling.
7. OFFENTLIGA SAMLINGAR OCH INSTITUTIONER
FÖR VETENSKAP OCH KONST.
DEN PERIODISKA PRESSEN.
Akademier och lärda samfund.
Svenska akademien stiftades af Grustaf III den 20 mars 1786
efter mönster af Franska akademien. Dess ändamål är »att arbeta på
svenska språkets renhet, styrka och höghet». Konungen är akademiens
beskyddare samt ntnämner dess ledamöter efter akademiens eget
val. Ledamöternas antal är aderton; bland dem äro akademiens tre
ämbetsmän, direktören (ordförande) och kanslern (vice ordförande),
hvilka utses för hvarje halfår, samt sekreteraren, som är ständig och
bör vara bosatt i Stockholm. Akademiens högtidsdag är den 20 december
(Gustaf II Adolfs födelsedag). Dess hufvudsakligaste inkomstkälla
är privilegiet på utgifvande af Post- och inrikes tidningar. Af
statsmedel erhåller akademien årligen 8,250 kronor, hvaraf 6,000
kronor äro afsedda till understöd åt vittra författare. - Akademien]
utdelar årligen ett af de fem nobelska prisen (jfr sid. 344).
Kungl. Vetenskapsakademien grundades 1739 af ett enskildt
sällskap, hvaribland den frejdade Karl von Linné. Dess
grundregler fastställdes af Kungl. Maj :t. Den har till uppgift
att främja naturvetenskaperna. Akademien utgifver almanackan och
statskalendern, hvarå den har uteslutande privilegium, hvilket
utgör dess hufvudsakligaste inkomstkälla (mer än 90,000 kronor
årligen). Af statsmedel har akademien ett årligt anslag af 14,460
kronor; dess egna fonder (oberäknadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
