Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.7. Offentliga samlingar och institutioner för vetenskap och konst; den periodiska pressen. Af bibliotekarien fil. dr B. Lundstedt, Stockholm - IV.7.a. Akademier och lärda samfund - IV.7.b. Nobelstiftelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOBELSTIFTELSEN. 343
riket boende män och kvinnor till associéer. Akademiens
tjänstemän bestå af preses, som välj es för ett år i sänder,
sekreteraren, direktören för akademiens läroverk, kamreraren
och bibliotekarien. Vid det under akademiens inseende stående
Musikkonservatorium meddelas undervisning i alla till ett
musikläroverk hörande ämnen. Akademiens ordinarie statsanslag
uppgick år 1900 till 51,200 kronor.
Bland öfrig’a lärda samfund må nämnas Svenska Sällskapet för
antropologi och geografi, stiftadt år 1873. Det utgöres af såväl
svenska och norska som utländska ledamöter, korresponderande
ledamöter och hedersledamöter. Ledamöternas antal är omkring
1,000. Efter från sällskapet utgånget initiativ insamlades 1880 den
s. k. Vegafonden till minne af den första kringseglingea af Europa
och Asien. Fonden uppgår till omkring 45,000 kronor, och dess årliga
afkastning användes dels till ett stipendium, Yegastipendiet, för
understödjande af forskningsresor i mindre kända trakter, dels till
en medalj, Yegamedaljen, till personer, som på ett utmärkt sätt
främjat den geografiska forskningen. Vega-medaljen har hittills
tilldelats Nordenskiöld (1881), Palander (1882), Stanley (1883),
Przevaljskij (1884), Junker (1888), Nansen (1889), Emin Pascha
(1890), Sverdrup (1897), Hedin (1898), Schweinfurth (1899) och
Nathorst (1900).
Af andra lärda samfund i hufvudstaden böra här nämnas:
Kungl. Samfundet för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens
historia, Svenska Fornskriftsällskapet, Svenska Fornminnesföreningen,
Svenska Historiska föreningen, Svenska Läkarsällskapet, Entomologiska
föreningen, Geologiska föreningen, Nationalekonomiska föreningen
och Numismatiska föreningen. - I landsorten äro följande lärda
samfund de mest betydande: Kungl. Vetenskapssocieteten i Uppsala
(vårt äldsta vetenskapliga samfund, stiftadt redan 1710 genom
E. Benzelius d. y.); vidare Kungl. Humanistiska vetenskapssamfundet
och Svenska Litteratursällskapet i Uppsala; Kungl. Fysiografiska
sällskapet i Lund, Kungl. Yetenskaps-och vitterhetssamhället i
Göteborg samt Kungl. Örlogsmannasällskapet i Karlskrona.
Nobelstiftelsen.
Den stiftelse, som nu bildats på grnnd af doktor Alfred Nobels
testamente, tillhör onekligen det mest storslagna, som något land
och någon tid har att uppvisa.
Alfred Nobel tillhörde en familj af uppfinnare och finansiella
stormän. Fadern, Imanuel Nobel, nitroglycerinens och
undervattensminornas uppfinnare, född i Gäfle år 1801, var ett
ingeniörssnille af första ordningen och utöfvade en omfattande
verksamhet såväl i Sverige som i Ryssland. Af hans söner hafva
Robert Hjalmar och Ludvig Imanuel grundat naftaindustrien i Baku,
ett af de största och mest framgångsrika företag, som det nittonde
seklets industriella historia känner. En tredje son, Alfred Nobel,
född i Stockholm 1833, död 1896, var redan förut världsbekant såsom
dynamitens uppfinnare, när han gjorde sig ryktbar för alla tider
genom den donation, som nu bär hans namn.
Alfred Nobel testamenterade hela sin förmögenhet (mer än 30 millioner
kronor) till en fond, hvars ränta årligen skall utdelas åt dem,
som under den närmast förflutna tiden »hafva gjort mänskligheten
den största nytta». Räntan delas i fem lika delar, som tillfalla:
»en del den, som inom f y sillens område har gjort den viktigaste
upptäckt eller uppfinning; en del den, som har gjort den viktigaste
kemiska upptäckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
