Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.7. Offentliga samlingar och institutioner för vetenskap och konst; den periodiska pressen. Af bibliotekarien fil. dr B. Lundstedt, Stockholm - IV.7.i. Socken- och folkbibliotek, af öfverläkaren A. Dalin, Huskvarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SOCKEN- OCH FOLKBIBLIOTEK.
359
Socken- samt stads- och församlingsbiblioteken äro offentliga institutioner och ägas af kommunerna. Underhållandet beror dock mestadels på enskild välvilja och uppoffring. Det har länge varit ifrågasatt att förse dessa boksamlingar med statsunderstöd, och sedan nu alla andra svenska folkbildningsanstalter erhållit sådant, kan det icke dröja länge, förrän äfven de offentliga folkbiblioteken få samma förmån.
Å landsbygden innehålla sockenbiblioteken sällan öfver 500 band. I städerna uppnå de, med få undantag, en storlek af mellan 1,000 och 3,000
Göteborgs stads folkbibliotek.
band. Böckerna äro valda ur den allmänna, mera populära litteraturen. Dess olika grenar äro vanligen representerade i hvarje bibliotek. Där biblioteken äro väl underhållna och årligen tillökas, blifva de flitigt använda. De flesta boklånen göras af personer ur kroppsarbetarnes klass, mest i åldern 15-30 år. Böcker i berättande form samt reseskildringar och framställningar ur historien läsas helst; därnäst naturhistoriska
och lättfattliga arbeten i astronomi, fysik och kemi; religiösa däremot mera sällan, emedan hemmen äro rikligare försedda med sådana.
Den mest betydande folkboksamlingen i Sverige är Göteborgs stads folkbibliotek, grundadt på en donation å 300,000 kronor af medlemmar af familjen Dickson. Det är inrymdt i en särdeles vacker och ändamålsenlig byggnad, också innehållande rymliga läsesalar, där
utom böcker äfven tidningar och tidskrifter tillhandahållas. År 1899 hade biblioteket 8,160 band samt 90 tidningar och tidskrifter. Det är utan afgift tillgängligt för alla stadens invånare. Under samma år utgjorde antalet besökande 126,996, de för deras behof framtagna banden 78,509 samt antalet hemlånta band 23,657.
Flera privata folkboksamlingar finnas i städerna och i större industrisamhällen; de mest betydande af dem finnas i Stockholm. År 1900 bildades därstädes Föreningen för folkbibliotek och läsestugor. Dess uppgift är att verka för folkupplysning på olika sätt och särskildt genom inrättande af läsestugor för läsning på stället samt folkbibliotek för bokutlåning. Föreningen öfvertog vid sitt bildande en läsestuga å Kungsholmen, hvilken
af intresserade personer underhållits sedan hösten 1898. I denna läsestuga tillhandahålles de besökande förutom en stor mängd tidskrifter och uppslagsböcker ett bibliotek på omkring 1,500 band, allt för läsning på stället, och dessutom för utlåning
ett bokförråd på 500 band. Läsestugan utgöres af tvenne trefligt möblerade rum. Intill hösten 1900 upptogs en afgift af 2 öre för besök eller för år 2 kronor; denna afgift visade sig emellertid vara till hinder för många besökande, hvarför densamma borttogs,
och samtidigt anskaffades tidningar. Dessa förändringar medförde genast en betydlig ökning i besöksantalet. - Föreningens styrelse är sammansatt af personer med vidt skilda åsikter och från olika samhällsklasser, och såväl härigenom som på annat sätt har man
sökt tillförsäkra sig största möjliga objektivitet. Föreningens afsikt är att i olika stadsdelar upprätta liknande läsestugor, men hittills hafva medel härtill saknats.
I Stockholm finnes ännu en läsestuga, Adolf Fredriks folkhem, samt flera boksamlingar för den större allmänheten, såsom Stockholms Arbetarförenings bibliotek, Arbetarinstitutets boksamling samt Arbetarbiblioteket, hvilket senare på några år hunnit en mycket
stor utlåningssiffra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
