Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.9. De sköna konsterna - IV.9.e. Dramatisk konst, af skriftställaren F. Hedberg, Stockholm - IV.10. Den vetenskapliga forsknignen. Vid redigeringen af denna afdelning har biträdt docenten fil. dr K. Hildebrand, Uppsala - IV.10.a. Teologi, af docenten J. A. Eklund, Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392 IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCH DEN ANDLIGA
ODLINGEN.
Bland våra nuvarande skådespelare torde i främsta rummet böra nämnas:
E. Hillberg (f. 1852), N. Personne (f. 1850), G. Bergström (f. 1837),
O. Bæckström (f. 1854), J3. A. Palme (f. 1856), J. A. Lindberg
(f. 1846), T. Svennberg (f. 1858), A. de Wahl (f. 1869), O. Eliassono
(f. 1863), fru J. Håkanson (f. 1853), fru L. Fahlman (f. 1856),
fröken T. ÅUander (f. 1855), fru L. Sandell (f. 1861) och fröken
G. Lundeqvist (f. 1871).
Beträffande den lyriska dramatiska konsten se under artikeln Tonkonst
bär ofvan.
10. DEN VETENSKAPLIGA FORSKNINGEN.
Den korta öfversikt, som i det följande lämnas af de särskilda
vetenskapsgrenarnas historiska utveckling i vårt land, kan helt
naturligt icke göra anspråk på något slags fullständighet utan
sträfvar blott att framhålla de mest utmärkande dragen. Särskildt
i fråga om forskare och vetenskapsmän, som ännu befinna sig i
verksamhet, kan betydelsen af deras arbete blott ofullkomligt
framläggas, då den fulla insikten häraf tillhör framtiden. -
Beträffande den ordning, i hvilken de olika vetenskaperna upptagas,
följer densamma i det närmaste den gamla indelningen i fakulteter
vid våra högskolor.
Teologi.
Det bildningsintresse, som under medeltiden vaknade i Sverige, var
här som annorstädes knutet vid kyrkan och klostren samt sökte ytterst
sin näring vid utländska universitet och i utländsk litteratur,
öfvervägande af mystiskt innehåll. Först i den krets, där den
heliga Birgitta (f 1373) står som den centrala personligheten,
kommer en själfständig produktion till stånd. Ingen svensk
medeltidsförfattare har utöfvat större skriftställarverksamhet än
Birgitta själf. Betydelsen af hennes skrifter ligger icke i nya
religiösa idéer eller deras teoretiska utveckling utan i fantasirik
mystik och praktisk religiös kraft.
Reformationstidens teologiska arbete representeras främst af bröderna
Olaus Petri (1493/1552) och Laurentius Petri (1499/1573) och är
väsentligen af polemiskt och praktiskt kyrkligt innehåll. Ett
betydelsefullt arbete är bibel-öfver sättningen på svenska
(Nya testamentet 1526; hela bibeln 1541), hvilken intager ett
framstående rum bland den tidens öfversättningar och har haft ett
stort inflytande på det svenska språket och odlingen i det hela.
Under ortodoxismens tid (1600-talet) följde man i det hela strängt
den luterska teologien i Tyskland. Från seklets början kunna
nämnas de framstående biskoparne J. Éudbeckius (1581/1646) och
L. Paulinus Gothus (1565/ 1646) såsom målsmän för den tidens svenska
teologi. - Det lifliga vetenskapliga arbetet under 18:e århundradet
berörde mindre teologien, ehuru bland bildningens befrämjare stå
åtskilliga af kyrkans främsta män, såsom biskoparne E. Benzelius
den yngre (1675/1743) och A. Eydelius (1671/1738). Den senare
utöfvade särskildt en liflig polemisk verksamhet mot fritänkare
och svärmare. Detta tidehvarf gaf upphof åt den från Sverige
utgångna svedenborgianismen, hvilken har sina huf-vudurkunder i
E. Svedenborgs (1688/1772) Arcana cælestia m. fl. skrifter; jfr
härom vidare sid. 247.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
