Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.10. Den vetenskapliga forsknignen. Vid redigeringen af denna afdelning har biträdt docenten fil. dr K. Hildebrand, Uppsala - IV.10.k. Nationalekonomi och samhällslära, af fil. dr J. Leffler, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATIONALEKONOMI OCH SAMHÄLLSLÄRA. 3
409
blott upptagit intresset för kolonier, folkökningssträfvanden
och lyxförordningar. Vida mer merkantilistiska voro skrifter
af A. Bachmanson (1697/1747; adlad Nordencrantz) och A. Berch
(1711/74). Den senare innehade Sveriges första professur i ekonomi (i
Uppsala från 1741), hvilken var den andra inom Europa, och han gjorde
sig känd både inom och utom landet såsom en framstående systematiker
och tänkare. Såsom en af de mera betydande »smithianerna före Adam
Smith» förtjänar nämnas finnen A. Chydenius (1729/1803), hvilkens
viktigaste skrifter, behandlande befolknings- och näringspolitiken,
utkommo på 1760-talet. Påverkade af den fysiokratiska skolan voro
Gustaf III:s rådgifvare K. F. Scheffer (1705/86) och J. Westerman
(1730/1815; adlad grefve Liliencrantz), hvilka genomförde en del
reformer, såsom lindringar i skråtvånget m. m.
Under förra delen af 1800-talet finner man den svenska
nationalekonomien utvecklas under stark inverkan af Adam Smiths
läror och den »klassiska nationalekonomien» i England, Tyskland
och Frankrike. Dock finnas äfven arbeten med merkantilistisk
anstrykning, t. ex. af L. G. Rabenius (1771/1846). Från
århundradets midt bryta sig två andra rörelser mot hvarandra:
å ena sidan den tidigare protektionismen och å den andra den
»liberala» eller individualistiska riktning, som haft och har sitt
stamhåll i Frankrike. Svenska originalarbeten, för det mesta i
form af broschyrer och kortare uppsatser, behandlade under denna
tid mestadels praktisk-politiska spörsmål. Såsom den främste af
hithörande författare må nämnas H. Forssell (f. 1843). En synnerligen
förtjänstfull skildring, från liberal ståndpunkt, af »Frihetstidens
politiska ekonomi» utgafs af V. Arnberg (1832/1900).
Egentligen föj-st på 1880-talet började den tyska historiska och
socialpolitiska skolan påverka den svenska forskningen. J. Leffler
(f. 1845), A. Raphael (f. 1850), G. Sundbärg’(L 1857), C. Rosenberg
(f. 1843) m. fl. hafva i ett sammelverk med titeln Ekonomiska
samhällslifvet, delvis grundadt på tyska liknande arbeten men
äfven speciellt behandlande skandinaviska förhållanden, lämnat
en framställning af nationalekonomiens olika delar. Leffler har
äfven utgifvit bl. a. en kortfattad framställning af den ekonomiska
vetenskapens »grundlinier» (1881). D. Davidson (f. 1854) har utgifvit
arbeten om Europas centralbanker, om inkomstskatt m. fl. En anhängare
och ytterligare utvecklare af den österrikiska skolans teorier är
den matematiskt anlagde K. Wicksell (f. 1851), som, i sina på tyska
utgifna arbeten, speciellt behandlat skatte- och penningteoretiska
problem. En forskare med utprägladt statssocialistisk anstrykning
är P. Faldbeck (f. 1850), äfven känd såsom statistiker. G. Cassel
(f. 1866) har de senaste åren uppträdt såsom flitig författare i
nationalekonomiska och finansvetenskapliga ämnen.
På grundval af en testamentarisk donation af V. E. Loren (1858/85)
har en betydelsefull serie mer eller mindre själfständiga
socialvetenskapliga arbeten utgifvits under titeln: »Skrifter
utgifna af Lorénska stiftelsen» (I-XVII; 1890/99). Flertalet af
dessa skrifter behandla sociala företeelser inom landet, och serien i
sin helhet har varit banbrytande för den moderna arbetsstatistiska
forskningens införande i Sverige. Öfriga publikationsserier af
värde äro Förhandlingar, utgifna af Nationalekonomiska föreningen
i Stockholm (grundad 1877), Ekonomisk tidskrift, utgifven från
Uppsala sedan år 1899, under redaktion af professor Davidson, samt
Statsvetenskaplig tidskrift, utgifven sedan 1897, för närvarande
redigerad af professor Falilbeck i Lund. Af stort intresse äro de
officiella arbetsstatistiska undersökningarna, hvilka fortgå sedan
år 1897.
Inom den vetenskap, som under namn af sociologi eller samhällslära
begynt af gränsa sig gentemot nationalekonomien men står denna,
liksom delvis äfven filosofien, nära, märkas G. Björklund
(f. 1846), känd genom flera skarpsinniga filosofisk-sociologiska
skrifter, samt G. Steffen (f. 1864), författare till spirituella
skildringar från det engelska samhällslifvet, förutom till en del
rent nationalekonomiska arbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
