Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.10. Den vetenskapliga forsknignen. Vid redigeringen af denna afdelning har biträdt docenten fil. dr K. Hildebrand, Uppsala - IV.10.r. Botanik, af amanuensen fil. lic Hj. Östergren, Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420 IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCH DEN ANDLIGA
ODLINGEN.
sökningar utförts öfver sådana släkten som Rubus, Rumex, Viola,
Hieracium m. fl. Under de senaste tio åren har detta studium slagit
in på en ny riktning, nämligen en geograiisk-morlblogisk, som tyckes
vara särskildt lämplig för lösandet af systematikens moderna problem;
en af de förnämsta representanterna för denna riktning äger vårt
land i S. Murbeck (f. 1859).
Växtgeografien, som sedan Wahlenbergs tid legat nere, fick en
ny utgångspunkt, den utvecklingshistoriska, genom A. G. Nathorsts
(f. 1850) upptäckt 1870 af en glacial flora af dvärgbjörk, polarvide,
Dryas m. fl. i Skånes sötvattensleror. Detta uppslag har sedermera
fullföljts, dels af honom själf, dels, af flera andra forskare,
såsom Gunnar Andersson (f. 1865), R. Sernander (f. 1866) o. a. Genom
studiet af växtlämningar i leror, älfsandsaflagrjngar, torfmossar
och bladaftryck i kalktuffer har man lärt känna en stor mängd
växtarters invand-ringsföljd, och genom att sammanställa de botaniska
iakttagelserna med geologernas studium af Skandinaviens geografiska
utveckling under kvartärtiden har man ernått det vackra resultatet,
att vegetationens utveckling sedan istiden är till sina hufvuddrag
känd. Något liknande kan för närvarande intet annat land uppvisa.
Äfven under den senare hälften af det 19 :e seklet har svensk
botanisk forskning sträckt sig utom det egna landets gränser. I
de talrika arktiska expeditioner, som sedan 1837 utsändts,
ha nästan alltid botanister medföljt för studium af såväl
vegetationens sammansättning som biologiska egendomligheter;
vi nämna bl. a. Th. M. Fries, S. Berggren, A. G. Nathorst
och F. R. Kjellman; särskildt den sistnämnde har gjort viktiga
iakttagelser angående växtlifvets förhållande under polarnatten och
vid låga temperaturer. Tack vare den svenske läkaren A. F. Regnells
(1807/84) frikostighet hafva svenska botanister kunnat ägna sig åt
studier öfver den tropiska floran, särskildt Sydbrasiliens. Bland
dessa forskningsresande må nämnas C. A. M. Lindman (f. 1856) och
G. A:son Malme (f. 1864).
Såsom ’af det föregående framgår, hafva de svenska botanisterna
hufvudsakligen ägnat sig åt speciell botanik, hvartill orsaken
torde i främsta rummet hafva varit Linnés inflytande. På de
’senaste trettio åren har man emanciperat sig därifrån, så att
äfven de andra grenarna, såsom anatomi, morfologi och fysiologi,
fått sina speciella representanter. K. A. Agardh gjorde visserligen
anatomiska och morfologiska undersökningar, men uppfattningen af
det sedda grumlades af naturfilosofiska spekulationer. Den förste
växtanatomen hos oss i modern mening är F. W. C. Aresclwug (f. 1830),
som genom sina undersökningar sökt uppvisa ett samband mellan växtens
byggnad och de yttre betingelserna. Bland hans talrika lärjungar
märkes B. Jönsson (f. 1849). Anatomisk-fysiologiska studier ha under
de senaste årtiondena bedrifvits såväl vid universiteten i Lund och
Uppsala som vid Stockholms högskola. Morfologiska undersökningar ha
utförts af F. W. C. Aresclwug, och i senaste tid har fysiologien
erhållit egna representanter, i synnerhet vid Lunds universitet,
såsom B. Jönsson och B. Lidforss (f. 1868). *S. Axeli (1843 92)
har förvärfvat sig ett namn såsom blombiolog, och A. N. Lundström
(f. 1847) är känd för sina undersökningar öfver symbios mellan
växter och djur.
I samband med det allmänna naturhistoriska intresset inom landet står
undervisningen i denna vetenskap vid de allmänna läroverken. Det
torde vara få länder, där så mycken vikt lägges på undervisningen
i botanik och zoologi å skolstadiet som i Sverige.
Vårt land äger en botanisk tidskrift, Botaniska Notiser, som utkommit
sedan 1839 med några kortare afbrott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
