Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.10. Den vetenskapliga forsknignen. Vid redigeringen af denna afdelning har biträdt docenten fil. dr K. Hildebrand, Uppsala - IV.10.s. Zoologi, af e. o. amanuensen fil. lic. Hj. Östergren, Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422
IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCH DEN ANDLIGA ODLINGEN.
teorien, att dessa vatten tidigare utgjort delar af Ishafvet - ett
antagande som geologien senare bekräftat. - De nuvarande cheferna
för Riksmuseets olika zoologiska afdelningar äro: F. A. Smitt
(f. 1839), som företrädesvis gjort fiskarna till föremål för
sina undersökningar, vidare paleontologen G. Lindström (f. 1829),
entomologen Chr. Aurivilüus (f. 1853) samt Hj. Théel (f. 1848),
hvilken sistnämnde hufvudsakligen ägnat sig åt de ryggradslösa
djurens anatomi och embryologi.
Efter Thunbergs död hade de zoologiska studierna nästan helt
legat nere i Uppsala, men år 1852 upprättades där en lärostol i
zoologi. Dess förste innehafvare blef W. Lilljeborg(f.l8lQ). Hans
arbeten behandla framför allt Skandinaviens fauna, särskildt dess
ryggradsdjur och kräftdjur. Under hans ledning utvecklades den
zoologiska forskningen kraftigt vid detta universitet. Han tog afsked
från sin professur år 1882 och efterträddes af T. Tullberg (f. 1842),
som ägnat sig åt skilda grenar af den jämförande anatomien. Under
en kortare tid var äfven T. Thorell (f. 1830) anställd som lärare
i zoologi vid Uppsala universitet. Hans arbeten sysselsätta sig
hufvudsakligen med spindeldjuren.
År 1876 inrättades i Uppsala ett zootomiskt laboratorium, det första
i Sverige. Det följdes snart af en likartad institution i Lund. I
samband med dessa laboratorier upprättades senare vid hvartdera
universitetet en e. o. professur i jämförande anatomi. Dessa
tjänster innehafvas f. n., i Uppsala af A. Wirén (f. 1860), i Lund
af D. Bergendal (f. 1855), hvilka båda hafva utgifvit arbeten öfver
evertebraternas anatomi. Vid Stockholms högskola upprättades år 1884
en lärostol i zoologi, hvars innehafvare är W. Leche (f. 1850). Genom
honom inrättades så äfven i Stockholm ett zootomiskt institut. Själf
har han ägnat sig åt däggdjurens anatomi. - Nästan samtidigt med
dessa zootomiska laboratorier inrättades på Lovens initiativ
en zoologisk hafs-station vid Kristineberg i Bohuslän. Dessa
institutioners tillkomst visar, att nya grenar af de zoologiska
studierna vid denna tid började kraftigt odlas äfven hos oss.
Bland aflidna svenska zoologer må slutligen nämnas ännu några få:
de tre entomologerna L. Gyllenhaal (1752/1840), K. J. Schönherr
(1772/1848) och N. Westring (1797/1882), anatomen och etnografen
A. Retzius (1796/1860) samt K. V. S. Aurivillius (1854/99), hvilken
hufvudsakligen studerat hafvets djur-
Sven Nilsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
