Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.10. Den vetenskapliga forsknignen. Vid redigeringen af denna afdelning har biträdt docenten fil. dr K. Hildebrand, Uppsala - IV.10.v. Kemi, af professorn fil. dr H. G. Söderbaum, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KEMI.
429
med alkalikarbonat, gaf Ökad tillämpning åt blåsrörskemien,
sökte uttrycka graden af kropparnas inbördes kemiska
föreningsbegär genom ett stort antal af hans samtid högt skattade
s. k. frändskapstabeller; påvisade kolsyrans sura egenskaper och
förekomst i atmosfären; ådagalade orsaken till skillnaden mellan
tackjärn, stål och smidesjärn. - K. V. Schéele (1742/86) upptäckte
före Priestley - syret (»eldsluften»), utrönte dess viktigaste
kemiska egenskaper och visade, att luften är en blandning af
denna gasart och en annan, hvilken han kallade »skämd luft» (=
kväfve); uppställde i flogistisk anda en själfständig hypotes
öfver förbränningsföreteelserna; upptäckte grundämnena klor,
barium, mangan, molybden och volfram samt bland viktigare oorganiska
föreningar arseniksyra, arsenikväte, fluorväte och blåsyra; påvisade
fosfor som orsak till järnets kallbräcka, utrönte svafvelvätets
kvalitativa sammansättning, undersökte solljusets inverkan på
klor-silfver, vederlade åsikten om kiselsyrans förvandling till
lerjord och vattnets till jord. Äfven inom den organiska kemien äro
Scheeles experimentalundersökningar banbrytande. Glycerin och ett
stort antal organiska syror äro upptäckta af honom. - J. G. Galm
(1745/1818) upptäckte benjordens halt af fosforsyra och påvisade
för första gången denna syra i mineralriket.
Jöns Jakob Berzelius’ staty i Stockholm.
Med J. J. Berzelius (1779/1848) inträdde kemien i ett
nytt skede. Det var han, som förskaffade de antiflogistiska
lärorna insteg och tillämpning äfven i Sveriges vetenskapliga
litteratur. Genom att med dessa läror sammansmälta atomteorien och
det elektrokemiska uppfattningssätt et skapade han ett helgjutet
kemiskt lärosystem. Han utredde de viktigare oorganiska kropparnas
kvantitativa sammansättning och visade, att denna alltid kan
uttryckas genom bestämda och enkla talförhållanden, hvarigenom
han skaffade en fast grund åt den daltonska atomteorien och under
samtidig tillämpning af Gay-Lussacs volymlag och isomor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
