Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI.1. Jordbruket. Delvis efter meddelanden af P. Lundell, landtbrukare, Ebbetorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRUKNINGSDELARNA.
465
Medeltal. Införsel.
Utförsel.
Åren 1871/75 ................ ..... 21,731,000 36,916,000
+ 15,185,000
» 1876/80 ........... 34,497,000 39,370,000
+ 4,873,000
» 1881/85 .................... 43,670,000 29,162,000
- 14,508,000
» 1886/90 ..... ................ 31,548,000 18,591,000
- 12,957,000
> 1891/95 ..................... 36,077,000 15,244,000
- 20,833,000
Här framträda tydligt verkningarna af den mera tillbakasatta roll,
som under de sista tjugu ä trettio åren tilldelats spannmålsodlingen
i jämförelse med kreatursskötseln - ett utmärkande drag ej blott
för Sveriges landtbruk under denna tid utan äfven för Europas i
allmänhet. Om det särskildt ofördelaktiga resultatet för år 1899
(med införselsöfverskott af ej mindre än 50 millioner kr.) är taladt
här ofvan.
Brukningsdelarna.
Brukningsdelarnas antal uppgifves för år 1898 till 334,360, så att
mot hvarje brukningsdel svara ungefär 10 hektar odlad jord. Omkring
23 % af brukningsdelarna ägde åkerjord om blott 2 hektar eller
därunder; för 66 % faller åkerjorden mellan 2 och 20 hektar och för
10 % mellan 20 och 100 hektar. Något mer än 3,000 brukningsdelar
(l % af hela antalet) omfattade hvardera mer än 100 hektar odlad
jord. Alltifrån 1840-talet växte antalet af större gårdar, därigenom
att flera bondgårdar köptes ihop och lades under gemensamt bruk. På
de allra senaste åren har dock en tendens yppat sig att åter spränga
de stora godsen i smågårdar. I Norrland har under, flera årtionden
de själf ägande böndernas antal minskats därigenom, att de stora
sågverksbolagen köpt gårdarna för att afverka skogen, hvarefter
åkerjorden antingen igenlagts eller utarrenderats till de förra
ägarne. Numera kan skogsmarken ensam säljas från hemmanet, men
ägaren af ett sådant skoglöst hemman har ofta nog svårt att reda
sig. Angående i allmänhet jordens fördelning från äganderättens
synpunkt äro några hufvudsakliga data meddelade under kapitlet om
de sociala förhållandena.
Af hela antalet brukningsdelar i Sverige år 1898 sköttes endast
15 % af arrendatorer. Bland de mindre brukningsdelarna (intill
tjugu hektar odlad jord) innehades blott 13 % af arrendatorer,
bland de medelstora åter 30 % och bland de större (öfver hundra
hektar odlad jord) ända till 37 %. Tydligt framträder här, att
arrendegårdarna i genomsnitt äro större än de, som skötas af ägarne
själfva. - Arrendena betalas nu nästan alltid i penningar. Några
data rörande lagstiftningen härutinnan meddelas under afdelningen
Jordbrukslagstiftning.
Af jordtorp och andra jordlägenheter, som ej äro själf ständiga
brukningsdelar, fanns år 1898 ett antal af 169,540.
Sveriges land och folk.
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
