Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI.1. Jordbruket. Delvis efter meddelanden af P. Lundell, landtbrukare, Ebbetorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474 VI. JORDBRUK OCH BOSKAPSSKÖTSEL.
Tab. 64. Spannmålsodlingen och förbrukningen pr inbyggare.*
Medeltal för åren
Samtliga säden. Kg. pr inb.
Hvete och råg. Kg. pr inb.
Öfriga säden. Kg. pr inb.
Skörd.
Behof.
Utsäde.
För-brukn.
Skörd.
Behof.
Utsäde.
För-brukn.
Skörd.
Behof.
Utsäde.
Förbruk n.
1801/20
272 313 347 407
458 475
286
314 334 383 468 515
49 55
57 66 69 69
237
259 277 317 399 446
93 114 131 131 135 143
104
115
130 155 186 195
16 18 19 19 19 19
88 97 111 136 167 176
179 199 220 270 323 332
182 199
204
228 282 320
33
37 38 47 50 50
149 162 166 181 232 270
1821/40
1841/60 .
1861/80 ........... 1881/90 ..........
1891/00 ..... . .......
Utsädet gör es i regeln ganska tjockt i Sverige, liksom i allmänhet
i Nordeuropa. Undantag gör i vissa delar af Sverige rågen, som
nämligen i norra Sverige sås mycket tunt, med begagnande af finskt,
ritorkadt utsäde. I hektoliter räknadt, utsås i Sverige i genomsnitt
på hvarje hektar: af hvete 2’37, af råg 2-64, af korn 3’ii och af
hafre 4’ov hl., allt enligt ungefärliga beräkningar. I jämförelse
med genomsnitten för Västeuropa sås i Sverige hvetet 35 % tjockare
än vanligt, rågen 28 % kornet 39 % och hafren 37 % tjockare -
alltså tämligen regelbundna tal. Anledningen till dessa afvikelser
är egentligen okänd. Man har tillskrifvit dem klimatiska orsaker,
hvilket ju ock ligger nära till hands; dock peka växlingarna inom
Sveriges olika delar knappast i denna riktning. - Angående den
omfattande verksamhet, som för närvarande utöfvas i vårt land
för utsädets förbättring, redogöres i en särskild afdelning i
det följande.
Höstsäd äro i Sverige endast hvete och råg, af hvilka mindre
betydande kvantiteter dock äfven odlas såsom vårsäd (vårhvete i
synnerhet i Hallands, Älfsborgs och Östergötlands län, vårråg i
synnerhet i Kristianstads, Blekinge och Hallands län). Höstkorn
förekommer icke i vårt land. Af hela den för spannmål använda
jorden år 1898 upptogos 471,904 hektar af höstsäd och 1,231,068]
hektar af vårsäd.
TAB. 65. Skörden af de särskilda sädesslag en. l deciton.
Medeltal för åren
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Blandsäd.
Balj-växter.
1801/20 ...............
180,000
2,095,000
2,100,000
1,250,000
670,000
325,000
1821/40
325,000
2,975,000
2,450,000
1,700.000
975,000
600,000
1841/60 ..........
525.000
4,010,000
2,890,000
2,710;<JOO
1,143.000
765,000
1861/80
807,000
4751,000
3,209,000
6,668,000
1,075,000
715,000
1881/90
1,002,000
5,285,000
3,409,000
9,598,000
1,387,000
711,000
1891/00 .................
1.233,000
5.806.000
3.145.0UO
10.748.000
1.843.000
654.000
* Skillnaden mellan Skörd och Behof utgöres af import- eller
exportöfver skottet. Angående förbrukningen af hvete och råg hvar
för sig se tab. 29, sid. 144. - Medelfolkmängden utgjorde under
ofvanstående sex perioder i ordning 2,436,000, 2,883,000, 3,474,000,
4,233,000, 4,673,000 och 4,932,000 personer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
