Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI.1. Jordbruket. Delvis efter meddelanden af P. Lundell, landtbrukare, Ebbetorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490 VI. JORDBRUK OCH BOSKAPSSKÖTSEL.
Tröskverk. Under förra hälften af 1700-talet spekulerades mycket
öfver framställandet af en lämplig maskin för tröskning, och
i åtskilliga former, dels med slagor, dels med stampar eller
valsar, som drefvos med djur- eller vattenkraft, konstruerades
dylika äfven i Sverige. Någon stor användning fingo dock icke
dessa maskiner. Det var först efter det de i Skottland omkring
1790 uppfunna s. k. tröskkvarnarna började hit införas och byggas,
som tröskmaskiner fingo-spridning i Sverige; före 1800 byggdes icke
många, men omkring 1820 voro tröskverk ganska allmänna å herrgårdar,
på Gottland äfven å bondehemman.
Dessa tröskverk voro fasta, med stora tunga trähjul, och föga
järnmaterial användes till dessa verk. Först sedan de gjorts mindre,
med hjul af järn, samt flyttbara, kommo de i mera allmänt bruk. Under
1870- ^och 1880-talen funno tröskverk vägen till snart sagdt hvarje
gård i Sverige. - Ångtröskverk inkom mö i slutet af 1850-talet, vunno
större spridning under 1870-talet och hafva under senaste årtiondet
börjat allmänt inköpas äfven af småbönder, som för ändamålet bilda
bolag med stundom ända till 20 delägare. Inhemsk tillverkning af
ång-tröskverk påbörjades redan på 1860-talet af Munktell i Eskilstuna
m. fl. och är nu ganska omfattande. Grundprincipen för alla nyare
tröskverk är dock alltjämt densamma som för den ursprungliga skotska
tröskkvarnen, ehuru stifttröskverken förete åtskillig olikhet.
Sädesrensare. Brauner beskrifver redan vid midten af 1700-talet
sädes-rensningsmaskiner och omnämner en, som var konstruerad af
Sven Ljungquist, såsom den bästa. I Vetenskapsakademiens handlingar
för 1763 finnes en beskrif-ven och afritad, som var uppfunnen
af presidenten grefve Karl Joh. Cronstedt. Kastmaskiner med både
såll och fläkt kommo i bruk på 1860-talet och äro nu allmänna. Med
vandringströskverk sattes de endast undantagsvis i förbindelse
men anses som naturliga tillbehör till ångtröskverk (enkel- och
dubbelrensande).
Triörer. Sädessorterare hafva nog användts redan på 1700-talet;
harpsållet med hål af olika finlek är ju en sådan »sorterare»
i jämförelse med handsållet. De på 1870-talet införda triörerna
företedde åtskillig likhet med den braunerska af 1752. Som triörerna
äro tämligen dyra men dock flyttbara på vanlig vagn och ej särskildt
Ömtåliga, inköpas de ofta af hushållningssällskap eller dessas under-
afdelningar för utlåning; det blir härigenom ock lättare att få de
nyaste och bästa konstruktionerna.
Tvenne nyare enkla rensningsmaskiner hafva fått stor användning
och visat sig vara praktiska för mindre behof: Tidaholms bruks
sädessorterare och tisellska utsädessållet.
Handredskap gjordes intill 1860-talet mest af trä; dock förekommo
engelska järnredskap under 1840- och 1850-talen. Men de senare
inkommande amerikanska stålredskapen erbjödo i lätthet och
konstruktion så stora företräden, att de vunno snabb utbredning
och äro nu allmänna öfver hela landet. -Efter 1880 äro de mest af
svensk tillverkning och skilja sig i konstruktionen ej från de
amerikanska. Gräfningsgrepar, som förr ej förekommo, ersätta nu
delvis spadar, särskildt i trädgårdsjord. Gödselgrepar, som ännu i
midten af 1870-talet allmänt gjordes af trä med järnbeslag, ersättas
nu af smäckra gafflar med 4 å 5 stålklor. De forna träskyfflarna
äro allmänt utbytta mot stålplåtsskyfflar. Äfven ytformerna hafva
förbättrats, gjorts smäckrare och mera effektiva efter amerikanska
förebilder. Handräfsor användas ännu vanligen med träpinnar,
men därjämte förekomma i ett stycke pressade stålplåtsräfsor med
konkava pinnar (och med träskaft).
Angående tillverkningen af landtbruksmaskiner och redskap, hvilken
nu bedrifves i stor utsträckning och med framgång vid en mängd
bruk, fabriker och mekaniska verkstäder i vårt land, se under
Mejeriväsendet och Maskinindustrien i det följande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
