Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI.2. Boskapsskötsel. Af kapten V. Nauckhoff, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOSKAPSSKÖTSEL.
495
Medan alltså under den första perioden Sverige årligen införde
af dessa varor för 10 millioner kronor mer än det utförde, var
det åren 1891/95 i stället utförseln som öfversköt, och detta med
ett belopp af ej mindre än 35 millioner kronor årligen. Såsom af
tab. 59 framgår, är dock resultatet för senaste år ånyo betydligt
sämre (år 1899 blott 13 mill. kr. öfverskott). Detta förhållande
är utan tvifvel i hög grad beaktansvärdt. Nedgången särskildt i
vår smörexport under de senare åren innebär en kraftig maning för
vårt folk att göra det yttersta för gamla marknaders bevarande men
äfven för vinnande af nya.
Med afseende å ladugårdens hela afkastning m. m. må anföras följande
data, efter P. FAHLBECK. Årliga antalet födda husdjur kan uppskattas
till 85 % af kornas antal, 94 % af fårens, 105 % af getternas och
128 % af svinens, alltså för närvarande årligen ungefär 1,500,000
kalfvar. 1,200,000 lamm, 80,000 kulingar och 950,000 grisar. Härtill
kommer ett uppskattadt antal af 25,000 hästföl hvarje år. Af gången
genom döden (oafsedt slakt) anslås till 2 % årligen af antalet
underhållna hästar, 2l/2 % af underhållna nötkreatur samt 5 % af
antalet födda kalfvar, kulingar, lamm och grisar. Slakten omfattade,
enligt nämnde författares beräkningar, åren 1885/88 i genomsnitt
årligen 10,000 hästar, 38,000 oxar, 9,000 tjurar, 109,000 kor,
9,000 ungnöt, 997,000 kalfvar, 95,000 getter, 1,232,000 får och
lamm samt 582,000 svin. För kreaturens utfodring användes årligen
1885/88 af hvete 78,000 dt, af råg 546,000 dt., af korn 1,386,000
dt., af hafre 6,002,000 dt., af blandsäd 1,238,000 dt, af ärter,
bönor och vicker 347,000 dt, eller sammanlagdt 9,597,000 dt spannmål,
hvilket motsvarade 44 % af rikets hela årliga spannmålsskörd. Härtill
komma 2,506,000 dt. potatis och 1,999,000 dt. andra rotfrukter. Med
inräkning af hö och andra foderämnen anslogs hela årliga värdet
af kreaturens utfodring till 248 millioner kronor, utgörande 59 %
af värdet af jordens hela afkastning.
Efter dessa korta antydningar torde få ägnas någon uppmärksamhet
åt hvart och ett särskildt af de viktigaste kreatursslag, som ingå
i vår svenska boskapsskötsel.
Hästar.
Ar 1571 ägde Sverige bortemot 200 hästar för hvarje tusental af
sin folkmängd, ett antal som år 1805 nedgått till ungefär 160 och
år 1870 ytterligare till 103. Men sedan dess har tillbakagången
upphört, så att år 1898 fortfarande underhöllos 103 hästar för
hvarje tusental af folkmängden.
Sistnämnda siffra är ovanligt hög från europeisk synpunkt, och
i hela Västeuropa kunna blott Danmark och Finland uppvisa högre
tal. Medelsiffran för Västeuropa är blott omkring 55 (men för
Östeuropa omkring 175).
Hela antalet hästar i Sverige vid 1898 års slut uppgick till
522,858. Relativt mest hästar hållas i Skåne och Uppland; en
framställning i detalj af de lokala skiljaktighet erna lämnas
af kartan sid. 496. Om hästens historia i Sverig må meddelas
nedanstående kortfattade notiser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
