Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI.2.a. Kreaturspremieringar, af byråchefen W. Flach, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
512
VI. JORDBRUK OCH BOSKAPSSKÖTSEL.
brukare lärt sig inse vikten af att förädla det gamla svenska
landtsvinet med snabbväxta och lättfödda utländska raser samt att
underhålla sådana renblodiga. Flera olika utländska raser hafva
blifvit försökta i vårt land, såsom olika slag af yorkshire, af
berkshire och af tamworth, men numera är det stora yorkshire-svinet
det allmännast förekommande. De mest framstående stammarna ägas
af godsägarne F. M. Mohn, Remmene i Värmland, och P. Bondesson,
Svalöf i Skåne.
Från 1870 till 1898 uppgifves landets svinbestånd hafva ökats från
354,000 till 816,000 stycken; bägge talen äro troligen betydligt
understigande verkliga förhållandet, men de gifva åtminstone
en föreställning om proportionen i tillväxten. Samtidigt har
djurens kvalitet i hög grad förbättrats. Dessa förhållanden
gifva sig äfven till känna uti import- och exportstatistiken, af
hvilken för de lefvande djurens vidkommande lämnas några data i
tab. 75, sid. 501, och med hänsyn till fläskhandeln i tab. 76. De
ofördelaktiga utförselsiffrorna för senaste tid anses delvis bero
på ett par ogynnsamma hafreskördar; tydligen vittna de dock äfven
om otillräckliga åtgärder för exportens uppdrifvande. - I tab. 77
redogöres för in- och utförseln af ister.
Fjäderfä- och biskötsel.
Fjäderfäskötseln. Redan under den förhistoriska tiden underhöllos
höns och gäss i Sverige, men ankan blef husdjur först i slutet
af medeltiden. Kalkonen infördes till Sverige i början af
1600-talet. »Hönsvageln och gåsabänken» voro vanliga bohag i den
fornnordiska stugan och hafva i många delar af landet bibehållits
långt in i detta århundrade; numera äro nästan öfverallt stugans
fjäderprydda invånare förvisade till ladugården.
Hönsens antal i vårt land anslås för närvarande till omkring 3
millioner. I allmänhet står fjäderfäskötseln lågt i Sverige. Skåne
och Öland hafva dock en lönande gåsafvel, och därifrån sändes ett
betydande antal gäss på höstarna till andra delar af landet och
till Danmark.
En mängd olika hönsraser hafva blifvit införda till Sverige;
bland dem hafva leghorn och plymouth-rocks vunnit det största
anseendet. Intresset för fjäder fäafvein tyckes vara i stigande,
och Föreningen för fjäderfäafveln arbetar på många sätt för atto
sprida goda afvelsdjur och upplysningar, huru en lönande afvel skall
ordnas. År 1898 bildades Sveriges fjäderfäodlarförening, med ett
TAB. 78. In- och utförsel af vissa mindre landtbruks artiklar.
Årligen.
Lefvande växter.*
Värde, i kronor.
Agg.
Tjog.
Honung.
Kilogram.
Vax.
Kilogram.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
Införsel.
Utförsel.
1871/80 .........
108,381 352,612 620,214
679,529 777,100 817.712
5,517 13,904 33,951
23,210 26,292 34,591
46,707 119,915 283,246
1,006,667 1,367,595 2.194,317
148,320 337,697
820,846
448,338 360,797 210.310
1,233
6,882 12,284
13,473 19,253 26.142
263
784 821
1,103 243
4,711 13,814 6,916
11,146 15,257 14.765
12,688
11,935 11,010
6,060 4,194
6.288
1881/90
1891/95
År 1897 ........
> 1898 ........
> 1899 ........
* Inräknadt blommor och blomsterlökar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
